BOMB-kast igen
I kväll gjorde jag tio Backwards Overhead Medicine Ball-kast. Från början hade jag tappat förmågan, och jag kom inte ens upp i 7 meter. Men efterhand blev det bättre. I det nionde kastet gjorde jag 8,0 meter, vilket blev det längsta kastet för dagen. Sålunda är det fortfarande en bit upp till 9 meter i den här disciplinen, men man märker samtidigt att man ligger av sig. Nu kastade jag senast i mars, och då tar det några kast innan man hittar sin förmåga att kasta lika långt som förut.
Jag läste en intressant artikel, där japanska forskare visade korrelation mellan 100 meter sprinttider och tjockleken på några av de djupare magmusklerna, transversus abdominis (TA) och multifidus muscle (MM).
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fspor.2019.00032/full
Sprintlöpningen kan ju sägas vara ett sätt för benen att föra hela kroppen så snabbt som möjligt över mållinjen. Överkroppen måste ju då stabiliseras och med armpendlingen så bra som möjligt bidra till löprytmen. Det är ganska enkelt att intuitivt förstå att man måste ha starka magmuskler för att få bra sprintresultat.