Nästan uppe i nivå igen över 60 pil
I morse sköt jag 60 pil på 18 m i Lindome. Det blev 128 + 124 + 133 + 115 = 500 poäng fördelade på
10 tior
20 nior
15 åttor
10 sjuor
5 sexor
Denna gång kom det sålunda inte något sammanbrott i den tredje kvarten, men nu kom det i den fjärde kvarten i stället och när det kom så blev det inte lika djupt som i torsdags. Därmed kan man slå fast att jag nu orkar allt bättre att skjuta 60 pil, men en träning till innan torsdag skulle inte vara fel. På tävling har man ju den fördelen att det går mycket långsammare, så musklerna får bra chans att vila mellan skotten. Å andra sidan kan det kompenseras av själva tävlingsinramningen med störningar, knuffar och märkliga tävlingsledarinsatser. Men låt oss hoppas på bästa möjliga omständigheter och vinterns första tävlingsresultat över 500 poäng!
Ibland skjuter jag riktigt bra, faktiskt. När jag lyckas med låsningen av bågarmen, så känns det som att jag är ganska säker på att sätta pilar i gult. Men rätt vad det är, så tar det för lång tid att dra förbi clickern och pilarna svajsar utanför gult. Då är det ett tecken på att tröttheten i musklerna börjar sätta in.
Efter dagens skjutning gjorde jag 15 armhävningar och genomförde 7 s i fullt uppdrag + 3 s i fördrag i sex cykler. Senare i eftermiddag, då bågskyttemusklerna åter var utvilade, lyckades jag för första gången någonsin genomföra 7 s i fullt uppdrag + 3 s i fördrag i åtta cykler! Då skedde det dessutom med min garagebåge, som är något tyngre att dra upp. Sålunda kan man dra slutsatsen att jag i slutet av skyttet har minskat uthålligheten i bågskyttemusklerna ner till ca 75% av det jag har i början av skyttet. Det är förmodligen just detta som avspeglas i resultaten över 60 pil.