Ofattbart dåliga resultat
I förra lördagens DM i bågskytte gick det inget bra. 392 poäng på 18 meter över 60 pil är inte bra. Förra söndagen fortsatte motgångarna med förlust som svart i Allsvenskan i schack (men laget vann, trots allt). Nu i helgen kompletterades fiaskot med 9,90 sekunder (!) och en klar sistaplats i M50, 60 meter i IVSM i Bollnäs. Efter att ha gjort 8,82 sekunder på träning, så hoppades man förstås på något bättre. Men jag fegade och ställde bak fötterna i startblocken för att inte riskera tjuvstart. Jag var hopplöst efter redan i starten. Jag både reagerade långsammare och hade sämre frånskjut än de andra. Sedan kändes det avslaget, och förmodligen tappade jag ytterligare många tiondelar på att känna mig så långt efter. Jag lyckades tubba en kvinna i publiken att filma mitt kvalheat, så det finns bevarat för eftervärlden för analys:
Men det positiva var att resan till Bollnäs faktiskt var mycket intressant. Jag fick se många intressanta friidrottstävlingar och även SM-semifinalen i bandy mellan Bollnäs och Villa som slutade 8-7 efter sudden death. Jag bodde på Bollnäs vandrarhem som ligger bara några meter från Sävstaås, där Bollnäs spelar sina hemmamatcher.
Jag behövde också ett skarpt deltagande i IVSM för att fatta vad jag behöver förbättra. Uppenbarligen behöver jag förbättra starten och våga ställa fram fotstegen i startblocken. Jag behöver också få upp steglängden avsevärt. Maurice Greene använde 29 steg, när han satte sitt världsrekord på 6.39 sekunder. Mina konkurrenter i M50 använde mellan 33 och 35 steg. Jag använder 39 steg (!). Så det blir att träna under det kommande året. Jag behöver också använda spikskor. Jag var den enda i hela IVSM som hade vanliga inomhusskor för träning under tävlingarna. Det hela blev inte enklare, när sprintbanan i Bollnäs visade sig ha vanligt handbollshallgolv. Det var bara rundbanan som hade riktigt löpmatta, som ger bättre fäste för skorna.
Inför nästa års IVSM skall jag testa igenom flera grenar för att se var jag skulle kunna ha chansen. Det blev litet löjligt nu att bara ha 60 meter att luta sig mot. Jag gjorde ju ett försök med 200 meter innan jag åkte, men tiden där kändes inte konkurrenskraftig. Jag kan tänka mig att testa 60 meter, 200 meter, 400 meter, 800 meter, 1500 meter och 3000 meter löpning inomhus. Jag kan också tänka mig att testa kula och tresteg. Jag tror inte att stavhopp, höjdhopp, häck eller längd ens är värda att försöka med. Sedan skall det bli seriös träning under ett helt år för att lyckas på nästa IVSM. Plats och datum verkar ännu inte vara bestämda för detta evenemang. Jag kommer att köra vanlig löpträning upp till kanske fem kilometer under våren för att förbättra löpkonditionen. De längre sträckorna i IVSM har heller inga dåliga tävlande, men ibland kan man ta medalj där bara för att det är så få deltagare. Jag träffade några sköna gubbar som tävlade i de längre sträckorna på M65, och en av dem tränade 20 mil i veckan (!).
En annan udda bekantskap, som också bodde på vandrarhemmet, likt de gamla långlöpargubbarna, var Mats Kollbrink. Han är sverigesjua genom tiderna i höjdhopp med 2,26 meter från sin seger i Junior-EM 1989. Nu var han med i 100 meter, 1500 m och längd utan några speciella framgångar. Men han spelar också schack i Wasa med ett ganska beskedligt ranking och på senare år har han specialiserat sig på Rubiks kub. Han har bästa tiden i Sverige på att lösa Rubiks kub med fötterna (!).
Hur blir det med bågskyttet, frågar då vän av ordning. Jag vet inte. Motgången i DM kändes avtändande, minst sagt. Jag får bida min tid och se hur det känns längre fram. Nästa tävling alla kategorier blir troligtvis SM i shogi i mitten av maj.