Stående längdhopp
I morse hoppade jag stående längdhopp igen. Det blev inte längre än 1,90 meter idag, men det känns rejält i lårmusklerna efteråt ändå.
När Byron Jones hoppade 3,73 meter i stående längdhopp på NFL combine 2015, så var han i luften 19 ramar med min telefonkamera som filmar med 30 fps. Det innebär att han är i luften 0,63 sekunder. Jag är i luften 11 ramar vid stående längdhopp, vilket motsvarar 0,37 sekunder. I tuck jump var jag idag i luften 13 ramar, vilket motsvarar 0,43 sekunder. Man ser att mitt personbästa i stående längdhopp 2,04 meter förhåller sig till Byron Jones 3,73 meter på samma sätt som mina 0,37 sekunder i luften förhåller sig till hans 0,63 sekunder i luften. Det handlar således om spänsten att hoppa och tekniken att dra upp knäna så högt som möjligt, så att man kan vara i luften så länge som möjligt.
Jag borde egentligen träna tuck jump (upphopp rakt upp med knäna mot bröstet) dagligen för att åtminstone komma upp i 15 ramar i luften, mostvarande 0,5 sekunder. Tuck jump skulle för mitt stående längdhopp vara som mina handklappsarmhävningar är för min kulstötning. Jag är inte genetiskt särskilt studsig eller explosiv, men det kan ju ändå förbättras. Jag har också läst att tuck jump är en mycket bra träning för stående längdhopp.
På lördag 12.25 blir det ”På era platser! Färdiga! Pang!” i MAIK Indoor i Göteborg. Då skall jag springa 60 meter snabbare än 9 sekunder.