800 meter
I går joggade jag igenom 800 meter och höll samma takt som några andra som sprang framför. De sprang iofs mycket längre, men det hade de förmodligen också tränat för.
Jag har nu funderat en hel del på hur min framtida träning bör läggas upp för att kunna klara 400 meter. Jag tror att jag har hittat en modell nu. 400 meterslöparen Jeremy Wariner, trefaldig olympisk mästare, lite av en idol för mig och vit, sprang på träning två 350 meterslopp i rejäl fart med fem minuters vilopaus emellan. Jag tror att det är en bra träning, eftersom man då slipper att knäcka sig totalt med de sista 50 meterna, samtidigt som man får ytterligare ett lopp senare.
Inledningsvis måste man nog börja med att springa bara ett 350 meterslopp. Sedan kan man springa två med en lång paus emellan. Stegvis kan man sedan minska pausens längd. Med den träningen kommer man att få både sprintlöpning som innehåller både 60, 100 och 200 meter och sprintuthållighet genom att springa sträckan två gånger. Man kan självfallet också springa de kortare sprintstäckorna i sig och även 800 meter, men huvudnumret i träningen skall vara två gånger 350 meter. Sedan får man också naturligtvis se hur många gånger per vecka man orkar detta. Även detta kan monitoreras med tiden.
Ännu en variant på detta, som borde övervägas, är att bara springa 2 lopp på 40 sekunder och stanna där man då är. Jeremy sprang sina 350 meterslopp på cirka 40 sekunder. Om man springer längre, så taxar man energisystemen för hårt. Jag borde komma cirka 260-270 meter på 40 sekunder. Det är också det tempo som jag måste hålla på 400 meter för att kunna vinna M55 400 meter. Men detta är en långsiktig plan, där jag kommer att träna både utomhus och inomhus under de kommande åren. Det räcker förmodligen inte till en 400 metersstart i årets VSM.