1RM för hängvändningar
När man tittar på min träningshistoria vad gäller hängvändningar, så ser man att jag gjorde hängvändningar med skivstång upp till 35 kg, hängvändningar med hantlar upp till 30 kg, hängvändningar med sandsäck upp till 36 kg, hängvändningar med curlstång upp till 30 kg och hängvändningar med kettlebell upp till 27 kg.
Nu befinner jag mig på 31 kg belastning vad gäller hängvändningar med landmine. Tidigare har armstyrkan, speciellt i vänster arm, varit begränsande för träningarna. Sandsäck och kettlebell blir mycket framtunga och skivstång och hantlar kräver mycket teknik med armarna. Förhoppningsvis kommer landmine att råda bot på dessa hinder. Men redan nu känns det att det är jobbigt att hantera stången med händerna mellan repetitionerna.
Alla ovanstående övningar har utförts som 3 set om 3 repetitioner. Sålunda har jag aldrig verkligen försökt finna one repetition maximum, 1RM, för dessa övningar. Men om man använder sambandet 1RM * 0,93 = 3RM, så borde 1RM för tex sandsäck ligga på åtminstone 39 kg.
Med hjälp av statistiska data för längdhopp, 60 meter sprint och frivändningar, insamlade från Internet, kan man sammanställa samband, där tider strax över 9 sekunder på 60 meter tyder på 1RM på cirka 40 kg och längder på cirka 3,80 meter tyder på 1RM på cirka 50 kg. I dessa metoder finns ju emellertid stora osäkerheter.
Sammanfattningsvis kan man ju ändå säga att det inte finns någonting som tyder på att jag skulle nå 1RM på tex 80 kg. Men nu är ju grundidén att jag med ökad styrka och explosivitet i landmine hängvändningar skall kunna förbättra mina resultat i tex längdhopp och 60 meter sprint. Eftersom det inte har räckt långt att bara träna och tävla i sprint och längdhopp i sig som veteran, så söker jag genom ökad styrka och explosivitet att nå bättre resultat. Mycket talar för att de som gör OK resultat (tex 4-5 meter i längdhopp och 8-9 sekunder på 60 meter) bara går ut och gör sina resultat på ren spänst. Dessutom går de in i gymmet och gör tex 70 kg i frivändningar på ren spänst. I mitt fall måste jag förändra mig för att förbättra mina resultat. Det som är riktigt iögonenfallande när det gäller mina friidrottsresultat är att de har varit nästan desamma i alla år. Det blev en liten peak i samband med puberteten, då jag dessutom bara vägde kanske 60 kg. Så länge jag hade mer uthållighet, så sprang jag också 400 meter ganska snabbt. Men det berodde på att jag kunde skjuta upp mjölksyreattacken till cirka 340 meter. Nu slår den till redan efter 280 meter, och då blir det inga vidare tider på 400 meter.