Korrelation mellan frivändningar och sprint, längdhopp och stående längdhopp
Jag har sammanställt noteringar för frivändningar och sprint respektive frivändningar och längdhopp samt frivändningar och stående längdhopp. Om man då korrelerar värdena och drar räta linjer, så skulle mina nuvarande noteringar
9,2 sekunder på 60 meter motsvara 40 kg i frivändningar
3,80 meter i längdhopp motsvara 50 kg i frivändningar
1,80 meter i stående längdhopp motsvara 60 kg i frivändningar
Hur kan dessa värden vara så olika? Ja, för det första måste man ju ta dem med en nypa salt, eftersom de inte kommer från några vetenskapliga undersökningar utan från insamlade data från Internet. Men korrelationerna är relativt höga, 0,91 för längdhopp, 0,86 för 60 meter och 0,75 för stående längdhopp. Det skulle alltså kunna vara så, att alla dessa skulle kunna motsvara samma belastning i frivändningar för mig. Men om de ovanstående siffrorna trots allt skulle vara riktiga, så skulle man kunna försvara dem på ett sätt.
Man skulle ju kunna säga att längdhopp på sätt och vis består av stående längdhopp plus sprint. I så fall blir ju längdhoppet ett slags medelvärde för de båda andra. Man kan också tänka att om en förbättring av frivändningar kan ge ett lite längre löpsteg, säg 3 cm i snitt, och kanske 5 cm i ett hopp, så blir ju förbättringen för de respektive grenarna
36 (antalet steg jag oftast tar på 60 meter) * 0,03 cm = 1,08 meter. 1,08 meter/60 meter = 0,018. 0,018 * 9,2 sekunder = 0,17 sekunder.
17 (antalet steg jag tar i längdhoppsansatsen) * 0,03 = 0,51 meter. Längdhoppsansatsen tar cirka 4,60 sekunder. Jag skulle därmed hinna 88 (antalet fötter min längdhoppsansats är) * 0,3 meter = 26,4 meter. Hastigheten skulle då öka med cirka 0,51 meter/26,4 meter = 0,019. När jag ökade ansatslängden från 72 steg till 88 steg, så ökade kanske inte hastigheten vid uthoppet linjärt, men om man approximerar med det, så skulle det bli 16/72 = 0,22. Den ökningen av ansatshastighet gav cirka 0,5 meter längre längdhopp. Således skulle frivändningsförbättringen av ansatshastigheten ge en förbättring på 0,5 meter * 0,019/0,22 = 0,043 meter. Om man då lägger till 5 cm för själva uthoppet, så skulle det ge cirka 1 dm förbättring av längdhoppet.
Stående längdhopp skulle då förbättras med 5 cm.
Mina nya typiska resultat skulle då bli 9,03 sekunder på 60 meter, 3,90 meter i längdhopp och 1,85 meter i stående längdhopp. Man kan ju tycka att dessa förbättringar är av samma storleksordning, men jag har aldrig som veteran sprungit 60 meter så snabbt (9,09 sekunder som bäst), jag har hoppat 3,94 meter i längdhopp och jag har hoppat 2,03 meter i stående längdhopp. Därför kanske det är rimligt att sprint är lättast att påverka, medan det är svårare att påverka längdhopp och stående längdhopp är svårast.
Detta är ju också rimligt, om man tänker att stående längdhopp är kraftigt genetiskt betingat medan sprint innehåller flera olika komponenter.
Men allt detta återstår att se! Om det ovanstående är sant, så skulle alltså tiderna på 60 meter börja kunna förbättras, när 40 kg passeras, längdhoppsresultaten förbättras när 50 kg passeras, men stående längdhoppet först skulle påverkas då 60 kg passeras som 1RM. Nu är ju emellertid inte landmine hängvändningar exakt samma sak som frivändningar med skivstång, så det är inte heller säkert att belastningarna exakt motsvarar varandra.
När jag gjorde 3 set om 3 repetitioner av landmine hang cleans med 34 kg, så försökte jag med 40 kg. Det gick, men jag fångade skivstången något fumligt. Men när jag når 40 kg för 3 set om 3 repetitioner, så borde jag alltså ha ett högre 1RM, och sålunda kunna springa snabbare på 60 meter! Då skulle ännu inte längdhopp och stående längdhopp påverkas. Vi får se, när jag passerar 40 kg med 3 set om 3 repetitioner.