Lite strul, men ändå tangerad bästatid på 60 meter
Idag sprang jag tre lopp på 60 meter:
Lopp Tid [s] Antal steg Stegfrekvens [steg/sekund]
1 9,3 37 3,98
2 8,9 36 4,04
3 9,1 37 4,07
I det första loppet hade jag lite för tjocka strumpor. Spikskorna skall ju sitta som handskar på fötterna och är små, men här kände man att det var för trångt i skorna. Som tur var hade jag ett par reservstrumpor i väskan, vilka var tunnare. I det andra loppet tangerade jag min snabbaste sextiometerstid på träning som veteran (jag vet inte för vilken gång i ordningen) med 8,9 sekunder. Det var inte långt borta att det hade kunnat bli avrundat nedåt till 8,8 sekunder, men så var inte fallet. Inför det sista loppet skar jag upp ett sår på vänsterbenet med högerskons spik. Det tog ett tag innan jag fick ordning på detta och jag tappade lite fokus och värme i kroppen. Det räckte för att det sista loppet skulle bli lite långsammare. Det andra loppet kändes också bäst.
Det är något märkligt att inte antalet steg minskar, och att steglängden därmed ökar. Det gör den ju i längdhoppsansatsen, vilket har fått mig att tro att jag där har en något högre uthoppshastighet tack vare hängvändningarna. Jag får ju hela tiden sträcka ut ansatsen med antalet fötter för att det skall bli rätt med 17 steg till plankan. Men detta visar sig inte på 60 meter.
Nu har jag haft 8,9 sekunder som bästa tid tre gånger i rad under hösten sedan jag började träna hängvändningar. Men jag hade faktiskt 8,9 sekunder som bästa tid fyra gånger i rad i våras, då jag hade hittat på hängande sprint. Men med 4,05 meter i längdhopp från i går och 8,9 sekunder på 60 meter idag, så skall jag gå vidare och träna tvåhands landmine hängvändningar med min nya strategi. Jag skall ligga cirka tio kg under målbelastningen och sedan då och då göra försök att höja den. Jag tror stenhårt på att jag kommer att hoppa längre och springa snabbare, när jag har nått 50 kg. Vi får se hur högt jag kommer under de närmaste tre veckorna. Sedan testar jag längdhopp och sprint igen.