Längdhopp, 4 meter
I kväll hoppade jag sex längdhopp. De blev 3,40, 3,60, 3,90, 4, 4 och 3,40 meter. Det var knappa övertramp i det andra, tredje och fjärde hoppet. Här är en film som visar de två sista hoppen:
Man kan se att tekniken i det femte hoppet är något sämre än förra och förrförra veckan. Jag för inte tillbaka armarna vid landningen, men fötterna kommer ändå framåt. Även idag kunde jag hoppa med en riktig planka.
Nu kan man säga två saker med ganska stor säkerhet. Dels har jag nu kommit tillbaka efter gubbvaden. Dels har vadträningen med tåhävningar i benpressmaskin gjort resultat. Det känns som att jag nu är både starkare och spänstigare och kan hoppa ganska långt utan att precis allting måste stämma. Det verkar ju i så fall mycket lovande. Då kan man delta i en tävling och känna att man kan hoppa utan att behöva få till en fullträff. Det var också lovande att hoppen blev ganska långa redan i det tredje hoppet. Det skall ju räcka att hoppa sex hopp på träning. Fler hopp än så kommer man ju inte att få på tävling.
Jag hade också lagt till ytterligare en komponent i kväll, vilket man märker på videon. Jag försökte självsuggerera mig att hoppa långt, dels genom att ha en skylt med texten ”4 meter”, placerad på väggen bortanför gropen en bit över golvet för att kunna ha som riktmärke att fästa blicken på och dels genom att spela Mikael Wiehes ”Fyra meter sten” på repeat. Det är svårt att säga om denna självsuggerering lyckades. Det var åtminstone ingen nackdel att ha någonting att fästa blicken på!