Zercher squats, 40 kg
I morse var det så dags att ge sig på ett nytt tiotal kilogram vad gäller knäböjningsövningarna, dagen efter jag för första gången detta millenium gick under 70 sekunder på 400 meter. Efter den fina utvecklingen av tiderna på 400 meter, så har man ju inte mindre entusiasm för att fortsätta med Zercher squats.
Här är en film från dagens övningar:
Det är bara att erkänna att det kändes ganska tungt idag. Varje knäböjningsträning handlar det ju om personbästa, så det är förstås inte så konstigt. Men jag är också, relativt många andra, ganska svag.
Det märkliga med mig, som självuppfunnen sprinter, är ju att jag knappast har någonting gratis. Benen är relativt korta, medan ryggen och armarna är relativt långa. Jag är inte stark i varken armar eller ben och inga av dessa extremiteter ser direkt muskulösa ut. Jag har knappast någonting gratis heller genetiskt. Jag har ju i stort sett inte varit framgångsrik i någon fysisk sport, och när jag befinner mig i en grupp som tränar innebandy eller löpning, så är jag hela tiden bland de sämsta.
Vad är det som talar för att jag skulle gå in i veteranfriidrotten och ha framgångar där? I stort sett är det ingenting. Jag har ju ett stort sportintresse, och jag har förmågan att studera och gå vetenskapligt till väga. Min enkla grundanalys sedan inomhus-SM i friidrott för veteraner i Bollnäs i våras har varit att jag aldrig har styrketränat mina ben. I tonåren kunde benen vara ganska starka pga lek och träning och en del testosteron. Om jag styrketränar mina ben, så finns det faktiskt en chans att jag kan sprinta snabbare, eftersom jag då åtminstone kan närma mig den styrka som mina konkurrenter genom systematisk träning, ibland sedan ungdomen, har förvärvat.
Men jag är inte naiv. Jag förstår att de flesta vuxna män har starkare ben än jag, oavsett hur de har tränat under de senaste decennierna. Jag förstår att kanske 75% av de vuxna männen skulle kunna göra tre set om åtta repetitioner av Zercher squat med 40 kg belastning. De flesta vuxna män har ju tex jobbat i trädgården, spelat innebandy eller tränat med barnen. Därför är jag inte överraskad att det känns tungt redan vid 40 kg. Jag kan se på Internet att det finns kvinnor som gör Zercher squat regelbundet med 60 eller 70 kg belastning. Det finns många som talar om 2 BM, dvs två gånger kroppsvikten, vilket i mitt fall skulle motsvara 150 kg Zercher squat eller 330 pound. Det tror jag ärligt talat inte kommer att bli aktuellt för mig. Om jag kan ta mig upp till 1 BM, dvs ca 75 kg, så skulle det vara otroligt bra. Med min nuvarande förbättringstakt på 400 meter sprintlöpning, så skulle det också räcka alldeles utmärkt på den nivå som jag tävlar.
Vi får se. Nu befinner jag mig på 40 kg, vilket motsvarar den ryska från kettlebell kända viktenheten 2,5 pood. Närmaste högre nivå är 48 kg, dvs 3 pood. 1 BM, 75 kg, motsvarar knappt 80 kg, dvs 5 pood. Men det är DUBBELT så mycket som jag nu lyfter i mina Zercher squats. Det måste man ha respekt för! Jag tar det kilogram för kilogram, som jag har gjort hittills.