Lukas 13:30

2026 måste jag fixa att mitt vänsterben är så mycket svagare och mindre än högerbenet! Det är mitt största handikapp i sprint av det jag kan påverka själv (i alla fall hoppas jag att jag kan det).

Idag gjorde jag tre set om åtta med enbart vänsterbenet av benpress (31,5 kg), leg curl (10 kg) och leg extension (10 kg). Sedan gjorde jag några bänkpresslyft med 20, 30 och 40 kg på stången. Avslutningsvis gjorde jag tre set om fem repetitioner av 40 kg kettlebell swings. Dessa övninga omslöts av 10 promenad på löpbandet med 4,5 km/h. Efter träningen mätte jag 54/51 cm på omkretsen för höger/vänster lår.

Idag gjorde jag tre set om fem repetitioner av 32 kg kettlebell swings. Efteråt mätte jag omkretsen av höger/vänster lår till 54/50 cm.

I kväll provade jag därför några repetitioner av 10, 12 och 14 kg enbens kettlebell swings. 12 kg kändes just nu bäst.

Idag gjorde jag lite test lyft med hack squat, ett set om fem repetitioner med 20 kg och två set om fem repetitioner med 30 kg. Jag kan nog ligga kvar på 30 kg tills jag kan göra tre set om åtta repetitioner.

Idag gjorde jag något tiotal walking swings med en 12 kg waterbell. Det kändes bra. Efteråt kunde jag mäta lårens omkrets vid kalsongranden till 54/51 cm. Kanske har denna övning redan efter tre dagar nått ”adaption”?

Idag gjorde jag ett tiotal repetitioner av walking kettlebell swings med en 12 kg kettlebell. Efteråt mätte jag höger/vänster lårs omkrets högst uppe vid kalsongranden till 54/52 cm.

Idag testade jag tvåhands walking kettlebell swings med lite olika vikter, först 10 kg, sedan 14 och 20 kg.

Man gör kettlebell swings, och sedan i ett ”tyngdlöst” högläge, passar man på att ta två snabba, lite bredbenta, steg framåt innan man fortsätter sin swing. Man känner att musklerna tränas lite annorlunda än normalt vid kettlebell swing.

Lårens omkrets vid kalsongranden ökade också med cirka 2 cm till 53,5/51 cm på höger/vänster lår. Men nu var ju detta en premiärupplevelse, så det var troligtvis en chock för musklerna.

Idag sprang jag två 300 metersintervaller (59 och 60 sekunder). Jag bestämde mig plötsligt i morse för att pensionera 400 meter inomhus. Den satsningen blir för tuff för att kombinera med 200 meter på IVSM. Då känns det också overkill att satsa på grenen i Karlskrona eller Borås. Det är bättre att träna 300 metersintervaller och 60 meter sprint och springa dessa två sträckor på tävlingarna. Den enda ”fördelen” med 400 meter är att den kan innebära medaljchans ibland på SM, men knappast i år då IVSM går i Huddinge utan krock med sportlovet. Kanske kan det finnas chans på 400 meter i VSM i Östersund.

Idag sprag jag åter 400 meter inomhus i Friidrottens Hus. Jag kapade tiden från i tisdags med fem sekunder. De första 200 meter gick på hyfsade 34 sekunder. Då tänkte jag att det här går ju fint! Men slutvarvet blev mycket tyngre, och jag tog mig i mål på 82 sekunder.

Slutvarvet gick sålunda ännu långsammare än i tisdags. Men det gäller att hänga i! Jag ger mig själv chansen på måndag att gå under 80 sekunder. Nu handlar det om återhämtning efter det stora laktatpåslaget på slutet. Det är jobbigt när benen inte alls svarar, men det är några löpningar att ta sig igenom innan man är uppe i ett anständigt 400 m-tempo!

Idag sprang jag 400 meter inomhus i Friidrottens Hus. Jag var lite orolig innan huruvida jag skulle palla 400 meter sprint, trots att jag har tränat på 300 m-intervaller. Uppenbarligen lyckades jag inte påverka mitt inre psyke. Detta var medvetet om att jag skulle sprinta 400 meter, så jag gick inte ut med 36 sekunder på 200 meter, utan blygsamma 40 sekunder. Sedan blev det inte mycket fart kvar till andra varvet heller, och jag gick i mål i rent penionärstempo på 87 (!) sekunder.

Min plan just nu är att genomföra 400 meter på torsdag eller fredag och då helt enkelt gå ut i träningstempo för 200 meter och sedan gå i mål på 80 sekunder eller snabbare. Om jag inte klarar det, så är det bara att stryka 400 meter på KA2-spelen i Karlskrona 10 januari 2026. Jag kan förstå att det tar tid att nå tävlingstempo på 400 meter, men jag kan ju inte ligga hur dåligt till som helst tre veckor innan tävlingen i Karlskrona.

Idag sprintade jag utför. Jag ville inte få upp en alltför hög hastighet, och därför valde jag en backe, där jag sprang ca 35 meter, vilken sedan gick över i en plan sträcka. Det enda obehaget med detta upplägg var att i övergången mellan backen och den plana ytan, kändes det som att jag sprang in i någonting som gick ”uppåt”. Men det jag var ute efter var att kunna sprinta på framfoten hela vägen och inte hamna på hälarna och därmed bromsa. Nu var löpningen utomhus, 5 grader i luften, vanliga skor, lite regnvåt asfalt som underlag och långärmat + långbenta kläder. Men ”fördelen” var då alltså nedförsbacken som gav lite extra skjuts. Grundidén är att man skall kunna springa snabbare än på enbart plan yta och tvingas öka stegfrekvensen.

Lopp Tid [s] Antal steg Genomsnittlig steglängd [m] Genomsnittlig stegfrekvens [steg/sekund]

1        9,5      37              1,62                                        3,89

2        9,3      37              1,62                                        3,98

Det här får jag nog göra om! Men jag skall först känna hur det känns med träningsvärk etc…