Lukas 13:30

I går gjorde jag 11 rotationskast med medicinboll i avsikt att komma så långt som möjligt. Ofta ser man dessa gjorda mot en vägg, men jag ville ha någon form av kvalitet inlagd i detta, och därför ville jag försöka kasta så långt som möjligt med en 3 kg medicinboll. Det gick väl så där.

Jag kastade som längst 6,6 meter, och det gjorde jag tre gånger. Det ville sig inte att komma upp i 7 meter.

Här är ett exempel på sådana kast från Internet, där kasten sker in i ett draperi:

https://www.youtube.com/watch?v=2wxiEjbIy-I

Jag tänker mig att detta är ett muskelkast med en medicinboll som är dubbelt så tung som diskusen för M55. Det gäller att få med benmuskler, magmuskler, rygg- och axelmuskler samt armmuskler i kastet. Med medicinbollen har man ju inte diskusens egenrotation, förmågan att skära genom luften eller motvind som kan lyfta diskusen. Men med medicinbollen kan man bygga kraft och explosivitet för att få mer kraft i kasten.

Jag tänker att 6,6 meter var ett första trappsteg. Om jag kommer upp i 10 meter, så kan jag ha en chans att kasta över 20 meter i diskus. Men det kräver mycket träning. Det är också det man har tid för, så här i coronatider.

I går hoppade jag 200 hopp på studsmatta, av vilka vartannat var med höga knäuppdragningar.

Idag gjorde jag tre set om cirka tio sekunder av hängande sprint. Jag filmade det första setet, och där tog jag 45 steg på 9 sekunder, dvs 5 steg/sekund. Det känns lite grand som en nivå som jag har etablerat nu. Det skulle vara roligt att kunna öka något från den nivån också och se om det blir någon överföring till sprintlöpningen. Men jag fortsätter med denna träning lördag-måndag-onsdag-fredag för att sedan testa sprintlöpning igen söndagen därefter. Det gäller att vara uthållig. Här någonstans verkar det finnas en potential för mig att förbättra mina sprinttider, och om det gör det, så vill jag utforska detta spåret så grundligt som möjligt. ”Beviset” skulle kunna vara ett sprintlopp under sommaren, tex 100 meter eller 200 meter, där jag kan slå mitt personbästa, dvs 14,39 sekunder på 100 meter eller 29,39 sekunder på 200 meter. Jag går sedan gärna under 9 sekunder på 60 meter inomhus till hösten.

Idag gjorde jag tre set om cirka tio sekunder av hängande sprint. Jag tog 45 steg i luften på 9 sekunder, dvs en stegfrekvens på fortsatt höga 5 steg/sekund i det första, filmade setet. Nu tänkte jag köra denna träning ostört i två veckor varannan dag för att kunna utvärdera resultatet i sextiometerslopp efter det. En fundering idag är att jag kanske skulle springa fyra lopp i stället för det normala tre, eftersom jag tenderar att nästan alltid förbättra tiden från första loppet och framåt. Jag har iofs trott och tänkt att jag efter tre lopp kommer att vara för trött för att kunna förbättra mig, men det kan vara bra att testa en gång om så är fallet. Det kanske är i det där fjärde loppet som kanontiden kommer!

I går hoppade jag 200 hopp på studsmattan i trädgården, vilket var premiär för i år. Det gick bra, och jag kände en viss muskelovana efteråt. Några av hoppen var med höga knäuppdragningar. På kvällen kastade jag diskus. Det blev inte så långt. Jag kastade 19 meter med 600 gram diskus och 13,5 meter med 1,5 kg diskus, men det var bara några få kast, stillastående.

Jag läste i går om en ungefärlig formel för hur långt en individ borde kunna kasta diskus med olika vikter. Relationen mellan resultaten i längd för vikt A och vikt B skulle då vara resultat(B)/resultat(A) = (A/B)^0,5. Kvoten mellan avstånden skulle alltså vara omvänt proportionell mot roten ur kvoten mellan diskusvikterna. Det stämmer väl sådär med vad jag har kastat under de senaste dagarna. Tex blir ju 13,5 * (1,5/0,6)^0,5 = 21,3 meter. Men allting beror ju på hur bra man kan få till kasten. Nu får jag ju i alla fall i stort sett diskusrotation vid alla kast.

Just nu funderar jag på att träna med en lätt diskus för att få till tekniken ordentligt. Om jag vill nå 20 meter utomhus med en 1,5 kg diskus, så borde jag då kunna kasta 20 * (1,5/0,6)^0,5 =31,6 meter med en 600 gram diskus eller 20* (1,5/1)^0,5 = 24,5 meter med en 1 kg diskus.

I kväll sprang jag tre sextiometerslopp:

Lopp    Tid [s]    Antal steg     Stegfrekvens [steg/s]

1            9,1           36,5               4,01

2            9,0         36,5               4,06

3            8,9          36,5              4,10

Nu låg således alla loppens stegfrekvenser över 4 steg/sekund. Det sista loppet hade en stegfrekvens som var högre än den högsta för en vecka sedan. Det gick inte idag att gå under 8,9 sekunder med mitt sätt att mäta.

Men jag tror att det bara är att fortsätta med träningen. Jag skall nu köra i minst två veckor med hängande sprint tre gånger i veckan. Det här är ju uppenbarligen en väg att bli bättre, eftersom de här två senaste veckornas sextiometerslopp är de snabbaste på träning sedan i höstas och tangerat någonsin på träning. De ligger ju också i det häradet som motsvarar mina snabbaste tider med eltidtagning. Det har ju brukat skilja cirka två tiondelar.

Kanske hämmades jag idag något lite av att ha tränat kulstötning i går. Jag hade lite småsviter i baksida lår i morse tex. Idealet är ju två vilodagar innan loppen. Nu gjorde jag ju ingen specifik benträning i går, men kulstötningen tar en del på benen också.

Efter löpningen testade jag också ett tips från Internet rörande diskuskastning. Det var mycket lyckat. Tidigare har jag ju haft svårt att få till rotation av själva diskusen i luften. Men jag såg en instruktion om att det är lättare att få till den om man håller pekfingret och långfingret tillsammans. Då får man mer kraft i själva diskusrotationen, när man släpper diskusen. Jag började kasta, och det fungerade direkt! Diskusen roterade vid alla kast, men den gick inte särskilt långt. Efter ett tag upptäckte jag att jag hade greppat en 2 kg diskus! Med en 1,5 kg diskus kastade jag 16 meter ganska avslappnat, stående utan någon direkt rotation själv. Diskusen roterade däremot väldigt bra. Det är ett definitivt ett genombrott vad gäller hur man kastar själva diskusen. Det var dessutom själva fan att ingen tidigare har kunnat kläcka ur sig detta! Här har man trevat sig fram i ett år med diskus, och så har ingen kunnat ge denna viktiga pusselbit…

Idag deltog jag i en kulstötningsträning som Friidrottskorpen i Göteborg anordnade. Det var mycket av det vanligaste. Jag begränsades mycket av kulans (6 kg) tyngd. Mina virtuella stötar utan kula var de bästa. Men det kom några bra råd:

1) Inled stöten så djupt ned som möjligt

2) Behåll blicken bakåt så länge som möjligt och behåll kulan vid kinden för att maximera rotationen i slutet, även om det är glidteknik

3) Håll uppe armbågen på stötarmen

4) Håll den andra armen slappt ned

5) Glid bakåt mot brädan

6) Satsa allt på explosivitet i själva stöten

x) En bra separat explosivitetsövning är att stöta kulan hårt ned i marken

Den här filmen visar det första setet av dagens hängande sprint:

https://youtu.be/0amv8SYNwB0

Idag gjorde jag tre set om cirka 10 sekunder av hängande sprint. Jag filmade det första setet, och där uppnådde jag en stegfrekvens på 5,1 steg/sekund (46 steg på 9 sekunder).

Eftersom detta var den snabbaste stegfrekvensen någonsin, så antar jag att det faktiskt går att bli snabbare med hjälp av denna övning. Redan på söndag vill jag nu testa att springa 60 meter för att se om det går att komma under 8,9 sekunder med mitt sätt att mäta. Därför tar jag en vilodag från träning i morgon.

I kväll gjorde jag 6 minuter med hopp på minitrampolin, dvs cirka 600 hopp. I morgon blir det hängande sprint igen!

Idag gjorde jag tre set om cirka tio sekunder av hängande sprint. På nio sekunder tog jag 43 steg i det första, filmade setet. Det motsvarar en stegfrekvens på 4,8 steg/sekund. Nu hade jag både satt en klocka som kameran kunde se och en klocka som jag själv kunde se. Det gav en bra information om hur mycket som var kvar av övningen. Förmodligen hjälpte klockan mig att ”spurta” i mål.

Nu har jag också en rapport om träningsvärk för att få en uppfattning om vilka muskler som jobbar. De muskler som jag känner av mest efter hängande sprint är magmusklerna, troligtvis rectus abdominis, och vadmusklerna. De andra musklerna, vilka jag kan känna av efter många andra träningar, tex framsida och baksida lår och rumpan, känns inte lika mycket efter hängande sprint. Så övningen är också kompletterande i detta avseende.