I morse gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av depth jump från en 53 cm hög låda ned på golvet och sedan upp på en 40 cm hög låda. Den genomsnittliga markkontakttiden var 0,22 sekunder, vilket var exakt samma värde som vid förra tillfället jag gjorde depth jump och filmade. Det har inte blivit depth jump lika regelbundet på senare tid, men jag känner ändå att jag hela tiden utvecklas. Nu var det första gången jag filmade mig själv då jag hoppade med iläggssula i skorna. Nästa gång blir det en sänkning av markkontakttiden!
I morse gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av enbens rumänska marklyft med båda benen med totalt 40 kg (skivor + stång). Sedan gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av marklyft med totalt 79 kg (skivor + stång).
Det var tungt! Det kändes både i händerna, vars grepp skall hålla i stången, och i resten av kroppen att detta var tungt. Förmodligen måste jag ligga stilla på 80 kg och också försöka göra en del farmers walk med dessa 80 kg på stången för att göra belastningen till min. Det kändes att 110 kg är ingenting som är omedelbart förestående med 8 repetitioner.
I går tog jag en roddtur med gummibåten. Det blev en tur på cirka en halvtimma med en del blåst på Kåsjön. Den huvudsakliga träningsvärken idag kommer från skidåkningen i söndags (!).
I morse gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av enbens rumänska marklyft med respektive ben med totalt 40 kg. Sedan följde 3 set om 8 repetitioner av marklyft, stående på en 1 dm tjock viktskiva, med totalt 78 kg. Det var tungt! Det är stundtals lustigt när man blickar fram emot tex 110 kg, och ser varje vikt på vägen som något ganska lätt. Men varje gång är det ju tyngre än någonting man tidigare har lyft!
Muskelminnet är konservativt och utgår bara från sig självt. Att någon annan har lyft si och så mycket med hex bar marklyft är ju en mänsklig erfarenhet, gjord av de allra bästa, och det är bara de och Internet som minns. Jag har ju bara lyft det som jag tidigare har lyft. Jag skulle misstänka att det behövs en platå redan på 80 kg för att göra den belastningen till min innan jag kan höja igen.
I morse åkte jag 10 km skidor på Skidome. Det första varvet åkte jag som vanligt och diagonalade mest. Sedan körde jag fyra varv utan stavar. De avslutande tre varven körde jag med mycket dubbelstakning. Det var en rejäl genomkörare. Det var trevligt att åka idag med bara fyra personer på Skidome. Det fanns gott om utrymme att testa och träna efter eget huvud, till skillnad mot ”dårtiden” just innan Vasaloppet, då hundra personer flåsar omkring i Skidome, och det är trångt som i en bilkö i spåret. Spårbyten måste genomföras med precision.
Vi får se hur mycket skidåkning det blir i sommar. Just nu är jag mör i hela kroppen!
I morse gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av depth jump. Tyvärr hade jag inte med mig någon tejp, och därmed kunde jag inte applicera min mobiltelefon som kamera. Då kan jag heller inte analysera några genomsnittliga markkontakttider den här gången. Det får bli nästa gång. Men det var första gången som jag genomförde depth jump med mina nya iläggssulor i skorna, och det kändes bra.
I morse gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av enbens rumänska marklyft med totalt 40 kg med respektive ben. Sedan gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av marklyft med totalt 77 kg. Då hade jag emellertid glömt att kliva upp på en 1 dm hög liggande 20 kg-skiva, så därför gjorde jag ett fjärde set stående på en sådan skiva med 8 repetitioner.
Nu efteråt har jag en rejäl träningsvärk. Min tanke nu är att tämligen raskt ta 1 kg-steg upp till 90 kg genom att träna hex bar marklyft cirka var tredje dag. Idag var första gången jag tränade med en specialformad iläggssula, eftersom jag har haft lite ont under fötterna i fotvalven. Under själva marklyften är jag ju nästan dubbelt så tung, så det är inte ovanligt att ha liknande sviter av lyftträning.
På nivån 90 kg tänkte jag sedan testa huruvida detta har gjort någon nytta för min sprint. Då kanske jag ställer upp i någon tävling i augusti. Då kan det också vara läge att stanna på den nivån under en tid för att göra den till sin.
I morse gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av enbens rumänska marklyft med totalt 40 kg med respektive ben. Sedan gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av marklyft med totalt 76 kg. Det gick bra, och nu känner jag en ganska rejäl träningsvärk efteråt.
Där kom också en grafisk representation av vägen till 110 kg i hex bar marklyft. Jag får försöka få till den lite snyggare framöver. Jag tror att det är meningslöst att tävla eller i alla fall förvänta sig någonting av tävlingsresultat innan jag har nått den nivån. När jag tänker igenom olika lyftsituationer i livet (bårbärning i lumpen, lyft vid flyttar och lyft i trädgården etc), så har jag faktiskt haft styrka i kvinnoklass. Jag har inte pallat med att lyfta tungt med benen och armarna någon gång. 110 kg i hex bar marklyft med den egna vikten 73 kg är inget mirakel, utan mer en snittbelastning som en man i 50-årsåldern skall klara. När man tänker efter, så är det märkligt att man någon gång ens kan föreställa sig att man skall elitprestera (i tex M50 sprint i VSM), om man är absolut svagast i benen av samtliga tävlanden.
Jag har aldrig någonsin lyft något så tungt som 76 kg. Det finns en risk att olika delar av kroppen inte klarar av att hantera upp till 110 kg. Det största problemet under de senaste veckorna har varit smärta under fötterna. På torsdag skall jag skaffa nya iläggssulor för att hantera det problemet. Jag har nu kört med ihoprullade armbågsskydd i hålfötterna. De är ju inte specialgjorda för uppdraget, men det har fungerat bra ändå.
Idag sprang jag för första gången som veteran 100 meter på tävling. I McDonaldsspelen i Trollhättan sprang jag 100 meter på 14,74 sekunder i klassen MVet. Min enda motståndare i loppet var Jan-Olof Åkesson, som vann enkelt på 13,51 sekunder. Förhållandena var ganska svåra. Det hade regnat alldeles innan loppet och det var svag motvind -0.8 m/s. Man kan se på en film av loppet, även om det är svårt att följa en del i mitten, att jag tar 58 steg:
En mycket intressant information som jag fick av Jan-Olof efter loppet, är att han är en stark veterantyngdlyftare. Hans rekord i ryck är 95,5 kg, vilket brukar anses vara cirka 40% av ens förmåga i marklyft, vilken därigenom skulle vara cirka 240 kg. Det skulle i sin tur motsvara 190 kg vid 8 repetitioner. Hur mycket lyfter jag med hex bar, som dessutom gör marklyften något enklare, men också säkrare, än med rak stång? 75 kg.
Just nu känner jag att jag kanske inte skulle springa vare sig 60 meter, 100 meter eller 200 meter (vilket jag strök mig från idag) på tävling förrän jag har lyft min förmåga i marklyft. En kille som Jan-Olof Åkesson, M50 och född 1967, spelar helt enkelt i en annan division än jag. Jag har inte förmåga att varken starta eller accelerera som han, och det behövs om man skall vinna medaljer. I och för sig fick jag en medalj idag, men den hade jag ju fått även om jag hade gått i mål. Jag siktar på medaljer i M55-klassen på SM, och då krävs tider som tex 13,5 sekunder på 100 meter eller 8,5 sekunder på 60 meter, och då krävs i sin tur en betydligt större benstyrka.
Som det känns just nu, så släpper jag åtminstone vidare tävlingar under sommaren. Om man tänker att jag tränar marklyft var tredje dag i snitt och ökar med 1 kg per träning, vilket har varit relativt framgångsrikt så här långt, så kanske jag i bästa fall kan öka marklyftet i åtta repetitioner med 10 kg per månad. Men det krävs också att jag ligger stilla emellanåt, och då blir det kanske 7 kg per månad. I så fall kommer det att ta fem månader att nå 110 kg. Då är vi framme i början av november. Då är det snart tex Julklappsjakten. Men det är klart att det kommer att vara bra att göra allt på träning: marklyft, bencurl, depth jump, sprintlöpning, rodd mm, mm.
I går gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av enbens rumänska marklyft med totalt 40 kg med respektive ben. Sedan gjorde jag 3 set om 8 repetitioner av marklyft med totalt 75 kg. Allt gick bra, och nu siktar jag fram mot att höja marklyften till 76 kg vid nästa tillfälle.
I morse var det så debut för en ny sysselsättning/träning. Jag bar min nya gummibåt (Seahawk 4 för fyra personer) ca 100 meter från bilen ned till stranden. Sedan pumpade jag upp den och rodde sedan några hundra meter i sjön. Därefter pressade jag ur luften och bar tillbaka båten till bilen. Trots att jag inte rodde så långt, blev det en ganska rejäl träning. Det jobbigaste var nog att bära 22 kg gummibåt i ett famngrepp från bilen till stranden och tillbaka. Efter äventyret kändes det ganska rejält i lårmusklerna i alla fall.
Idag var det mest ett test av båten, men framöver kommer jag säkert att ro mycket längre sträckor. Då blir det en rejäl träning för överkroppen också.
