Lukas 13:30

Nu är det god tid att ta några experimentveckor och skruva på några till buds stående parametrar för att se vad som skulle kunna ge en rejäl resultatförbättring. När sedan tävlingarna kommer igång i mitten av oktober, så kan man förstås fortsatt experimentera, men det bästa skulle vara att då ha nått en högre nivå.

I morse flyttade jag fram clickern 5 mm och sköt 30 pil på 18 meter i Lindome med resultatet 129 + 117 = 246 poäng fördelade på

8 tior

7 nior

4 åttor

7 sjuor

3 sexor

1 fyra

De fyra första serierna var bra. Då sköt jag 10-10-8-10-9-8-10-9-9-10-9-7 till 109 poäng och höll sålunda 270-takt. I den trettonde pilen sköt jag den där fyran och sedan gick det utför. Trots det goda utgångsläget lyckades jag inte hålla ihop skyttet på slutet, och i stort sett alla de sämsta elva pilarna kom då. Kanske var jag något trött efter att ha skjutit i går och dessutom ha dragit 5 mm extra i varje pil. Det är svårt att säga.

Men efter en paus sköt jag två gånger sex pil blind blank bale från sex meter, och då experimenterade jag för första gången på länge med att öppna fotställningen. Det kändes som att det gav en större stabilitet i skyttet, om man nu kan tala om det när man skjuter blint. En öppen fotställning minskar ju också risken för strängislag i bågarmen. Ibland märker man ju strängislagen i bågarmen, men det är möjligt att man ibland har små islag som inte märks, och då förstör de ju uppenbarligen skyttet.

Jag får lura lite grand på detta, men det är möjligt att jag nästa gång går vidare med en öppen fotställning. Jag slutade med den efter ljumskbråcksoperationen 2012, eftersom det drar mer i ljumskarna vid öppen fotställning. Dessutom är det svårare att återskapa samma fotställning i varje trepilsserie, om man jämför med att ha fötterna helt ortogonala mot skjutriktningen. Men det är ju också ett faktum att jag inte har förbättrat mina personbästan på tävling, varken utomhus eller inomhus, sedan 2012.

Mitt personbästa inomhus är från 11 mars 2012, Oppundapilen i Katrineholm:

http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_61996/cf_74/20120311_Katrineholms_BK_Oppundapilen.PDF

Mitt personbästa utomhus är från 25 augusti 2012, Billevångsträffen i Stockamöllan:

http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_71515/cf_74/20120825_Stockam-llans_IF_Billev-ngstr-ffen.PDF

Nej, det håller inte att skjuta utomhus på 70 meter med min båge på 34 pound just nu. Den ligger i ett område, där det inte längre går att hitta mer kraft för att komma fram och träffa mitt på tavlan. Det går inte att skruva ned mer, flytta fram siktet mer eller försiktigt skruva upp bågstyrkan mer. Förmodligen börjar strängen ge sig. Under fredagens träning blev det bara pinsamt med mängder av pilar i tavlans nederkant eller under den.

Så jag struntade i båda utomhustävlingarna och går i stället in för inomhussäsongen. Det hade visserligen varit roligt att vara på linjen på torsdag med både Magnus Petersson och Jonas Andersson och kampen mellan Thomas och Anton om tredjeplatsen i Lindomes lag, men nu räcker det. Om jag inte på fyra somrar har lyckats skjuta 500 poäng utomhus, så lär jag inte göra det på torsdag heller. Jag får väl nöja mig med att titta på torsdag.

Idag skruvade jag ihop bågen för skytte på 18 meter, sökte upp centrum under uppvärmningen och sköt till slut 30 pil med resultatet 127 + 121 = 248 poäng fördelade på

5 tior

11 nior

5 åttor

5 sjuor

4 sexor

Det var roligt att se att 34 poundsbågen 650 spine pilarna kunde leverera ett hyfsat resultat inomhus (varför skulle de inte kunna göra det?). Det kändes tydligt att jag inte blev så trött i slutserierna som jag har varit med en starkare båge. Ett annat gott tecken var förstås att jag i den tionde serien lyckades skjuta 10-10-9 till 29 poäng. Jag tror att jag vågar mig på en viss optimism inför inomhussäsongen! Är det äntligen dags att höja tävlingspersonbästat till något högre än 508 poäng?

I går morse sköt jag 36 pil på 70 meter i Lindome med resultatet 98 + 108 = 206 poäng fördelade på

1 tia

5 nior

5 åttor

2 sjuor

6 sexor

8 femmor

2 fyror

3 treor

2 tvåor

0 ettor

2 missar

I morse sköt jag 72 pil på 70 meter i Lindome med resultatet 101 + 97 + 88 + 104 = 390 poäng fördelade på

2 tior

5 nior

12 åttor

14 sjuor

6 sexor

8 femmor

9 fyror

4 treor

2 tvåor

3 ettor

7 missar

Det började ganska bra, men den sjätte sexpilsserien blev inte bra. På andra halvan var det stundtals miserabelt. Efter blott 20 poäng (8-7-5-M-M-M) i den tionde sexpilsserien lät jag alla fula ord jag kunde eka i Lindometrakten. Jag vet inte om det var det, en allmän skärpning eller bara slumpen som gjorde att de två sista sexpilsserierna blev helt OK: 9-8-7-7-5-5 till 41 poäng och 10-8-7-7-7-4 till 43 poäng. 390 poäng var faktiskt den bästa 72-pilsserien hittills med den svagare bågen och de nya pilarna med spine 650.

Det är förstås ändå ingenting att hänga i granen inför tävlingen på torsdag. Men man får ta resultaten med jämnmod. Jag har förbättrat tekniken, och jag kunde notera bättre fullfölj idag i förhållande till tidigare. Det känns som att det skulle kunna komma ett ryck uppåt nu i avslutningen av utomhussäsongen.

Jag har hållit upp med bågskytte under en vecka och i stället åkt mycket skidor. Nu har det blivit åtta besök i Skidome med årskort. De första sex gångerna åkte jag fyra varv per gång, 4,8 km, och de två senaste har jag åkt fem varv, 6 km.

Idag sköt jag fem niopilsserier utan att räkna. Det gick inte särskilt bra. Den andra serien var hyfsad med i stort sett alla pilar i rött, men resten av serierna var ganska kass. Dessutom gick fenorna sönder på fyra pilar, så jag har en del reparationer att göra.

Tavelsituationen utomhus 2015 har ändrats något i och med att Lindome BK planerar att deltaga med ett lag i en europeisk lagtävling för recurve. Därför skall två kvaltävlingar anordnas i Lindome, 3 och 10 september enligt förslag. Det vore ett roligt sätt att förlänga utomhussäsongen något, men det vore ju roligt att också göra det med bättre resultat!

Faktum är ju att jag aldrig har skjutit en utomhustävling i Lindome, där jag tränar hela sommaren. Därför kommer jag förmodligen att ställa upp i dessa båda kvällstävlingar. Därefter börjar inomhussäsongen.

Nu har jag inlett jakten på 250 poäng på 36 pil på 70 meter, vilket är ”kvalet” till att få deltaga i Göingepilen i Hässleholm 29 augusti. Idag gick det sämre resultatmässigt med niopilsserier med 90 + 94 = 184 poäng fördelade på

2 tior

1 nia

3 åttor

4 sjuor

5 sexor

8 femmor

5 fyror

2 treor

3 tvåor

1 etta

2 missar

En sak som ändå var värdefull idag var att jag återupptäckte att stå ”shining”, dvs att stolt sträcka på sig, och då snabbare nå fram till clickern, och förmodligen också få en mer likadan kroppshållning för varje enskilt skott. Nu skall jag ha en kontinuitet under de kommande veckorna, så får vi se om jag kan kvalificera mig. Oavsett det, så kommer jag att inleda inomhussäsongen efter Göingepilen.

En idé, som jag har nu, är att inte fokusera på poängen så mycket. Det räcker att med niopilsserier fotografera fyra tavlor, och sedan kan man göra ihopräkningen efteråt. Det måste blir enbart fokus på tekniken, eftersom den är ännu viktigare med en svagare båge.

Idag sköt jag 72 pil på 70 meter i Lindome med resultatet 116 + 88 + 84 + 94 = 382 poäng fördelat på

2 tior

5 nior

8 åttor

14 sjuor

9 sexor

5 femmor

10 fyror

5 treor

8 tvåor

5 ettor

1 miss

Efter två veckors uppehåll med skidträning i Skidome och Lag-SM i shogi tränade jag idag åter bågskytte. Jag hade flyttat clickern fem mm framåt. Det var egentligen ingenting nytt resultatmässigt. De första 36 pilarna gick exakt som vid förra tillfället och resultatet över 72 pilar var fyra poäng bättre än i juli.

Det som var bra idag var att det bara blev en miss.

Det som var dåligt idag var i stort sett resten. Hittills är väl utvärderingen av 34 poundsbågen med de nya pilarna att det blir något färre poäng och att skyttet är mycket mer beroende av bra teknik. Om man blir stående lite för länge i fullt uppdrag eller får ett dåligt släpp, så finns det ingenting som kompenserar det, vilket en båge runt 40 pound gör. Om man lyckas få iväg ett skott utan islag eller andra missöden med siktet i mitten och kontinuerligt drag, så blir det ofta pilar i rött eller bättre. Om man dessutom lyckas med båghopp och fullfölj, så blir det ofta pilar i gult. Det stora fördelen med 34 poundsbågen är förstås att man inte blir trött, står och skakar eller behöver ta ned. Däremot tycker jag att det alltför ofta blir ett stopp, där man inte jobbar vidare kontinuerligt mot clickern efter uppdraget. Visserligen sades det på WAs websändning under VM i Köpenhamn att 90% av bågskyttarna misslyckas med kontinuerligt drag, men det är konstigt att det skall vara så svårt att gå för kontinuerligt drag i varje skott!

I kväll sköt jag 36 pil på 70 meter i Lindome med sexpilsserier med resultatet 101 + 103 = 204 poäng fördelade på

2 tior

1 nia

3 åttor

7 sjuor

8 sexor

5 femmor

3 fyror

4 treor

2 tvåor

0 ettor

1 miss

Det kändes inget vidare att skjuta idag. Ganska många skyttar var i Lindome. Det kördes en massa bilar och flera kom. De stannade alltid till en stund på tomgång och tittade på dem som sköt, tex mig. Jag låg inte så bra till inför de två sista pilarna, men då lyckades jag få iväg en åtta och en tia.

Jag tror att jag skall flytta clickern igen fem mm framåt. Nu måste jag dra lite för långt, känns det som ibland. Det är inte alls lika lätt att få iväg ett gott skott som med clickern 10 mm längre fram. Å andra sidan kunde jag då inte stå ”shining” utan att riskera att passera clickern för tidigt.

Det känns i alla fall bra att träna nästan varje dag. Det ger kontinuitet i skyttet, och är nödvändigt för de riktigt bra resultaten. Efter de fyra-fem dagar långa uppehåll som jag ibland brukar ha, så har man ofta sjunkit tillbaka.

I lördags sköt jag 36 pil i Lindome med sexpilsserier på 70 meter med resultatet 96 + 89 = 185 fördelade på

1 tia

0 nior

6 åttor

5 sjuor

6 sexor

3 femmor

6 fyror

4 treor

2 tvåor

1 etta

2 missar

Idag sköt jag 36 pil i Lindome på 70 meter med sexpilsserier med resultatet 104 + 95 = 199 poäng med fördelningen

3 nior

5 åttor

7 sjuor

5 sexor

6 femmor

2 fyror

2 treor

3 tvåor

3 ettor

Min enda målsättning på lördagen var att skjuta ett gott skott varje gång. Idag flyttade jag clickern 1 cm, och kunde därmed stå mer ”shining” och upprätt. Det kändes bra. Idag kändes det också mycket bra att inte missa någon pil. Men det fanns stor potential till ytterligare poäng idag. Jag hoppas kunna fortsätta att skjuta ofta och regelbundet framöver. Då kommer också resultaten att komma.

I går kväll sköt jag 72 pil på 70 meter i Lindome med sexpilsserier med resultatet 113 + 67 + 106 + 92 = 378 poäng fördelade på

1 tia

6 nior

8 åttor

12 sjuor

12 sexor

9 femmor

6 fyror

6 treor

3 tvåor

1 etta

8 missar

Resulatet var ju dåligt. Men jag sköt för första gången på åtta dagar. Senaste gången var DM 16 juli. Jag öppnade bra med några hyfsade sexpilsserier, men den andra kvarten blev en krasch. I den sjätte sexpilsserien sköt jag 6-6-3-M-M-M till 15 poäng (!). Men efter en paus med banan och cola och en stunds vila i gröngräset hängde jag in 10-9-8-8-6-6 till 47 poäng (!) i den åttonde sexpilsserien. Kontrasterna var således enorma denna kväll.

Jag vill komma igång med mycket träning nu under slutet av semestern. Jag hoppas kunna träna utomhus nästan varje dag. Med den svagare bågen går det nu utmärkt att skjuta med kontinuerligt drag, båghopp och fullfölj. Jag har haft några små problem med strängislag i bågarmen på tävlingen förra veckan och i går.

I går tänkte jag på en sak som Göran Bjerendal ofta säger. ”Det är viktigare att fokusera på att få iväg ett gott skott än att tänka på poäng.” Med den tyngre bågen har jag nästan aldrig kunnat skjuta ett ”gott skott”. Det har alltid varit kamp för att få iväg pilarna. Nu är det inte det. Men jag har inte längre hjälp av en stark båge som kan rädda sämre skott och dra in dem i mitten. Jag måste få till tekniken bra, men då kan å andra sidan skotten bli riktigt bra. Detta är väl helt enkelt skälet till de stora variationerna mellan bästa och sämsta serien.

En studie av säsongens skytte med sexpilsserier bekräftar detta. Under DM och i går kom några bra sexpilsserier, 47 och 49 poäng. Trots högre slutpoäng med den starkare bågen, så kom aldrig så höga poäng i sexpilsserierna, bara strax över 40 poäng. Den svagare bågen har alltså en högre potential, om man får till ett gott skott, en bra teknik.

I går kväll sköt jag DM på 70 meter på Göta Lejon med resultatet 82 + 109 + 76 + 87 = 354 poäng fördelade på

5 tior

4 nior

5 åttor

6 sjuor

11 sexor

11 femmor

9 fyror

4 treor

7 tvåor

3 ettor

7 missar

Här är tävlingsresultaten:

http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_136026/cf_74/20150716_Lindome_BK_Kv-llst-vling_6_-_DM.PDF

Jag sköt tillsammans med Sebastian Djerf på tavla 7. Han slog till med sitt bästa resultat på länge, 653 poäng. Det blev en trevande inledning med enskilda bra pilar. Emellertid hade jag problem med lätta strängislag i bågarmen. Dessa pilar gav förstås mindre bra resultat. Jag försökte vrida bågarmen och få ett bra båggrepp. Plötsligt, i sista sexpilsserien på första halvan, lossnade det rejält med 49 poäng! Det är den bästa sexpilsserien på tävling någonsin. Det finns sålunda något slags potential i det jag gör…

Första pilen på andra halvan tappade jag efter smärta i höger långfinger, som då ännu inte hade hunnit domna. Jag hankade mig fram genom den andra halvan, fortsatt med en del lätta strängislag i bågarmen. I allra sista pilen hade jag chansen att nå över 50% av poängen, eftersom jag redan efter 71 pil hade 354 poäng. Symptomatiskt nog sköt jag den allra sista pilen i träramen.

Nu blir det inga tävlingar på ett tag. Jag hoppas kunna träna ofta och regelbundet under sommaren och jag siktar på Göingepilen i Hässleholm 29 augusti. Men då är det helt nödvändigt att jag på träning skjuter 250 poäng på 36 pil eller helst över 500 poäng på 72 pil för att överhuvudtaget få åka på den tävlingen.