Lukas 13:30

I morse sköt jag sextio pil på 18 meter i Lindome utan att räkna. Jag försökte i stället att optimera tekniken. Det kändes lugnt och avslappnat att skjuta, men relativt få pilar letade sig in i gult. Några enstaka pilar kom också utanför rött. Det såg ganska märkligt ut på tavlan efteråt med kanske 40 pil i rött. Det är svårt att utvärdera träningen, men jag tror ändå på denna träning under en tid framöver. Eventuellt lägger jag till filmning nästa gång för att hålla koll på min bågarmsaxel och tiden i fullt uppdrag. Jag vill träna mycket nu i december och tänker också fokusera på övertavla, eftersom det med stor sannolikhet blir övertavla i Annandagspilen. Där brukar man skjuta i två skjutlag, där juniorerna skjuter i andra skjutlaget på 12 meter på undertavlorna.

Idag testade jag hur många repetitioner jag kunde utföra i den övning, där jag drar upp min garagebåge (44 pound) i fullt uppdrag i 7 sekunder, går ner i fördrag i 3 sekunder osv. Där lade jag mig nu också vinn om att varje gång ha koll på bågarmsaxeln. Tidigare har jag aldrig kunnat göra fler än åtta repetitioner av denna övning. Men idag slog jag till med nio repetitioner! Det kan vara ytterligare en indikation på att detta med att ha koll på bågarmsaxeln är ett teknikelement, där jag behöver förbättra mig. Det vassaste som jag har hört talas om i denna gren är (förstås) Göran Bjerendal, som gör denna övning i tio repetitioner med en båge med styrkan 50 pound.

I morse sköt jag 30 pil på 18 meter i Lindome med resultatet 125 + 116 = 241 poäng fördelade på

3 tior

10 nior

7 åttor

5 sjuor

5 sexor

Efter att ha observerat att bågarmsaxeln kom krypande uppåt mot slutet av trettiopilsserierna, så har jag nu läst på om bågarmsaxeln och diskuterat med olika bågskyttar. Därför ville jag från och med idag ha extra koll på bågarmsaxeln. Den skall ju framför allt inte röra sig uppåt mot örat, när man skjuter med en starkare båge och börjar bli trött. Därför är det viktigt att säkra bågarmsaxeln i en lägre, bakre position, där man kan få ben-mot-ben stöd för skyttet i stället för att bygga stabiliteten på muskler i överarmen och axeln.

Hur gick det då? Sådär, skulle jag vilja säga. Det tog mycket tid innan jag kunde skjuta in mig. Jag fick flytta clickern för att få till timingen i skotten. I början satt pilarna nästan var som helst. Även när jag hade börjat skjuta fick jag skruva. Jag fick också ta ned flera gånger. Misun Choi var väl inte på soptippen, men jag kom ofta inte till skott tidigt. Däremot gick det, som synes ovan, poängmässigt något bättre än tidigare denna höst. Något fler pilar hamnade i gult och inga pilar hamnade utanför ”3-spot”. Framme vid den sista trepilsserien hade jag inte 215 poäng, men väl 216. Jag lyckades hålla ihop den sista serien hyfsat med 9-8-8 till 25 poäng, och därför hankade jag mig över 240 poäng.

Det var alltså inget mirakelresultat, men det innehöll en del positivt. Jag får fortsätta att träna och lägga till bågarmsaxel-checken. Det kan ju knappast gå sämre än tidigare i höst i alla fall.

I morse sköt jag 60 pil på 18 meter i Lindome med resultatet 118 + 115 + 114 + 121 = 468 poäng fördelade på

5 tior

14 nior

19 åttor

14 sjuor

5 sexor

1 femma

1 fyra

1 trea

Efter en helg med shogi och förkylning som avslutades med starka vindar i Gorms släptåg bestämde jag mig icke desto mindre för att så fort som möjligt gå tillbaka i träning efter torsdagens kvällstävling. Väl där var det väl lite som vanligt. Efter en något trevande inledning hade jag en stark mitt av första halvan. Det såg ut att finnas en god möjlighet att skjuta 240 poäng på första halvan. Efter 27 pil hade jag 215 poäng, exakt som på tävlingen i torsdags. Då var jag trött och fick bara ur mig 7-6-5 till 18 poäng. Andra halvan blev jämnare, men också där sköt jag en helt undermålig serie med 8-7-3 till 18 poäng. Mot slutet var jag rejält trött i musklerna, men jag lyckades hålla ihop skyttet så pass att den sista fjärdedelen blev den med flest poäng för dagen.

Förmodligen är det nu dags för mängdträning. Jag har ju inte på hela hösten nått upp till 250 poäng på 30 pil, och den stabiliteten behövs för att kunna skjuta tävlingar. Jag anmälde mig idag till Annandagspilen i Grästorp och kvällstävling 4 den 14:e januari nästa år. Man kan se i sekvenser att jag skjuter riktigt bra, men sedan kommer en trötthet i musklerna som gör det svårt att hålla ihop skyttet. Jag skall testa att skjuta i stort sett varje dag denna vecka för att se om jag kan få till en 30-pilsserie med åtminstone 250 poäng.

Något annat som just nu präglar mitt ”fotavtryck” inom bågskyttet just nu är de få pilarna i tian och allmänt få pilar i gult. I de lite bättre partierna skjuter jag över 50% av pilarna i gult, men tex idag sköt jag sex av tjugo trepilsserier utan pilar i gult. Det är en säker indikation på att skyttet inte är stabilt. Man kan, om man vill, fokusera på de tre pilarna utanför ”3-spot”. Men dessa tre är alla sistapilar i trepilsserier utan pilar i gult. De kommer i lägen när jag är trött i musklerna. Nu skall jag skjuta båge för att få upp uthålligheten i bågskytte! Det låter väl logiskt…

I går sköt jag kvällstävling 3 i Lindome med resultatet 119 + 113 + 107 + 108 = 447 poäng fördelade på

6 tior

13 nior

16 åttor

10 sjuor

7 sexor

5 femmor

1 trea

1 tvåa

1 miss

Efter en vecka med endast en träning, i måndags då strömmen bröts, så hade jag inte några stora förhoppningar på gårdagens tävling. Icke desto mindre startade jag hyfsat, och efter 27 skjutna pilar hade jag 215 poäng, dvs i stort sett åttor i snitt. Men sedan kom motgångarna slag i slag. I den tionde trepilsserien fick jag ett miserabelt släpp på en pil, vilken till slut letade sig in i en tvåa. Jag spände av mig kogret, åt och vilade. Väl tillbaka på linjen gick jag fram och gjorde mig beredd att skjuta. Men när jag skulle lägga på pilen för mitt 31:a skott, så fanns det inga pilar! Jag hade glömt att ta på kogret efter pausen! Efter nytt världsrekord på sträckan från linjen till kapprummet, kogret fast i byxremmen och snabb löpning tillbaka kunde jag börja dra upp för min första pil med 70 sekunder kvar på tiden. Jag tänkte att det var bättre att skjuta två bra pil än att flänga iväg tre. Jag sköt en nia och en sjua, men sedan hann jag inte skjuta den tredje pilen. I efterhand fick jag lära mig att jag skulle ha påkallat domarens uppmärksamhet, hävdat materialfel och fått skjuta alla tre pilarna ensam på linjen. Men jag kände bara till utropet ”Materialfel!”, vilket skulle stoppa allt skytte, men det kunde jag ju inte göra, när alla stod och sköt. Nu hade jag sålunda gjort två raka kassa trepilsserier.

Märkligt nog lyckades jag ta mig samman i den tolfte trepilsserien och skjuta 26 poäng, men avslutningen blev ändå inte helt bra. Jag tröttnade i några serier och fick ta emot femmor och en trea. Kvällens enda glädjeämne blev att besegra min ständige konkurrent Dag Johansson med tio poäng. Men egentligen är det förstås ingenting att glädja sig åt att en mer än sjuttioårig gubbe hade en ännu sämre kväll än jag.

Resultat:

http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_142732/cf_74/20151126_Lindome_BK_Kv-llst-vling_3.PDF

Nu skall jag träna hårt under en månad med sikte på Annandagspilen i Grästorp. Egentligen är ju inte mina tävlingsresultat denna höst alls överraskande med tanke på träningsresultaten. Jag måste komma upp i närmare 500 poäng på träning eller högre för att kunna skjuta det på tävling. Att jag har deltagit i kvällstävlingarna i Lindome beror förstås på att jag får dem ”gratis” genom att bara åka till Lindome en kväll. Men egentligen har jag inte varit klar för tävling. Jag skulle inte ha åkt någonstans utanför göteborgsområdet för att skjuta tävling med de tveksamma resultaten på träning. Inledningsvis vill jag skjuta en vecka utan att räkna resultat, och bara försöka hitta känslan och tekniken. Men de första 27 pilarna denna kvällstävling var ändå ett fall framåt! Jag kommer snart tillbaka till de goda resultaten. Man måste betänka att jag nu skjuter med en tyngre båge och dessutom strävar efter att komma till skott snabbare.

I morse sköt jag ett antal pil på 18 meter i Lindome. Det var flera bra trepilsserier, tex 10-9-8 till 27 poäng tre gånger. Emellanåt kom djupdykningar som 9-7-5 till 21 poäng. Efter fem trepilsserier inträffade ett strömavbrott. Det var så mörkt så att det inte gick att skjuta vidare. Jag åt och drack och väntade. När strömmen kom tillbaka sköt jag ytterligare ett antal trepilsserier, men pga strömavbrottet kan man knappast kalla det för något speciellt, såsom 30 pil (eller 39 pil som det var) eller dra några slutsatser av detta. Förhoppningsvis kan jag genomföra en träning till innan kvällstävlingen på torsdag.

I går morse sköt jag 30 pil på 18 meter på 3-spot (med ringar endast för 6 till 10 poäng) i Lindome med resultatet 105 + 106 = 211 poäng fördelade på

1 tia

5 nior

5 åttor

8 sjuor

10 sexor

1 miss

Filmen finns här

https://youtu.be/B57azla8Bkg

Genomsnittstiden i fullt uppdrag i pil 1-15 var 2,77 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag i pil 16-30 var 3,46 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag i pil 1-30 var 3,11 sekunder.

Tiden i fullt uppdrag för pilen i tian var 7,25 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag för pilar i nian var 2,82 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag för pilar i åttan var 2,01 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag för pilar i sjuan var 3,36 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag för pilar i sexan var 3,2 sekunder.

Tiden i fullt uppdrag för den missade pilen var 3,15 sekunder.

Jag använder sålunda nu något längre tid till att komma till skott än förut. Statistiken för olika poäng ser märklig ut, eftersom det statistiska underlaget i tian var något bristfälligt. Men det gick ändå snabbare att komma till skott för nior och åttor än för de sämre pilarna.

Den allmänna känslan under skyttet var att det var ganska svajigt. Mängder av pilar satt i sexan och sjuan, men under en tid kunde jag i alla fall trösta mig med att jag träffade alla tavlor. Emellertid missade jag en på slutet, så det gick inte heller att vara nöjd med. 3-spot är det svåraste att skjuta på, eftersom man har förväntan att träffa alla tavlor. Jag tror att man därför omedvetet försöker skjuta ”safe” för att träffa alla tavlor, och det går ju aldrig. Vid tioringad är man säker på att träffa tavlan, och då kan man fokusera på gult. På 4-spot förväntar man sig inte att träffa alla tavlor, och då kan man lugnt gå för gult i stället. Det får helt enkelt bli mer träning inför kvällstävlingen nästa vecka.

I går morse sköt jag 30 pil på 18 meter i Lindome på 4-spot, dvs tavlor med endast 8, 9 och 10 poängsringar. Jag träffade tjugo av trettio sådana tavlor, och de flesta missarna var mycket nära. Poängfördelningen var

3 tior

12 nior

5 åttor

10 missar

Med ledning av detta kan man dra slutsatsen att poängen åtminstone var OK. Alla missar satt inte i ”sjuan”, men de flesta av dem gjorde det. Så om det hade varit skytte på en vanligt tioringad tavla, så skulle poängen ha varit över 240.

Filmen från övningen finns här:

https://youtu.be/RdYP6eP55lE

Man kan konstatera från filmen att det tog mer tid än på senare tid att komma till skott. Det kan ha berott på ovana vid 4-spot, eftersom det gick snabbare att komma till skott på den andra halvan.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag i pil 1-15 var 3,85 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag i pil 16-30 var 2,85 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag i pil 1-30 var 3,35 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag för de pilar som träffade i 10 var 2,6 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag för de pilar som träffade i 9 var 3,15 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag för de pilar som träffade i 8 var 4,13 sekunder.

Genomsnittstiden i fullt uppdrag för de pilar som missade var 3,43 sekunder.

Det var denna lite djupare analys som jag var ute efter med 4-spot, och den visar ju att jag inte förlorar någonting på att komma till skott lagom raskt. Däremot förlorar jag på att stå i fullt uppdrag för länge. Misun Choi har sålunda rätt (eller kanske hennes tränare). Jag skulle vilja filma skytte av 60 pil på tioringad tavla med pilidentifiering, så att jag kan se vilken pil som är skjuten först, i mitten och sist. Man kan ju säkra detta med en separat tavelkamera eller med skytte på olika tioringade tavlor.

Efter att ha skjutit med den starkare bågen en längre tid nu plus all annan träning som jag gör, så har jag nog nu också blivit starkare. Därför kan det vara så att jag står längre i fullt uppdrag bara för att jag orkar. Det kan ju givetvis vara bra att kunna få iväg ett bra skott efter en längre tid i fullt uppdrag, även om det inte är något att primärt eftersträva. Jag är inte uppe i den genomsnittstid i fullt uppdrag som jag hade i våras, 4,13 sekunder, men jag håller mig inte på nivån 2,5 sekunder, som jag har uppnått som bäst. Misun Choi har ju hållit i snitt 2,04 sekunder vid ett matchskytte i världscupen, som jag tidigare har skrivit om.

I morse sköt jag 60 pil på 18 meter i Lindome med resultatet 113 + 113 + 120 + 104 = 450 poäng fördelade på

7 tior

12 nior

14 åttor

12 sjuor

7 sexor

4 femmor

2 fyror

2 treor

Det var trögt från start idag. Jag stod och sköt den ena uppvärmningsserien efter den andra utan att känna mig nöjd med skyttet. När jag väl kom i gång, så blev jag ganska snart trött, eftersom jag hade skjutit så många pil. På slutet orkade jag inte alls. Det var tydligt att jag hade svårt att komma till skott. När jag gjorde det, så satt nästan alla pilar i gult, men ibland stod jag och kämpade, fick ta ned och kämpa igen. Då blir det sällan bra. Men så här är det ibland med bågskytte. Det kan kännas allmänt bra i kroppen, och man förväntar sig runt 500 poäng på 60 pil (vilket jag faktiskt trodde var möjligt innan jag började skjuta idag). Men sedan känner man nästan direkt att det inte går att förvänta sig några stordåd. Jag hade hållit upp med skytte under tre dagar efter kvällstävlingen i torsdags. Nu blir det tätare med träningar innan kvällstävlingen 26 november.

I går sköt jag Kvällstävling 2 i Lindome med resultatet 123 + 111 + 121 + 114 = 469 poäng fördelade på

5 tior

18 nior

18 åttor

7 sjuor

7 sexor

2 femmor

3 fyror

Här är resultatlistan:

http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_142093/cf_74/20151112_Lindome_BK_Kv-llst-vling_2.PDF

Jag sköt tryggt och stabilt inledningsvis på båda halvorna. Då inträffade tre av sexorna. Annars satt alla de övriga 27 pil inom gult och rött. Jag blev tröttare på de avslutande fjärdedelarna av respektive halva. Den första halvans sista trepilsserie blev en riktig krasch med 6-5-5 till 16 poäng.

I grova drag följer skyttet mönstret från träningarna. Jag lyckas komma till skott raskt med Misun Choi och skjuter hyfsat i inledningarna till respektive halva. Men sedan går resultaten ned något. Denna vecka drog jag förbi clickern för tidigt en gång, och då tog jag ned och fullföljde till kvällens bästa trepilsserie 19-9-9 till 28 poäng!

Slutresultatet var 35 poäng bättre än vid förra veckans dåliga tävling. Under veckan har jag, förutom bågskytteträning, jobbat med en nygammal träningsövning, nämligen skottkärra på träningsboll. Här är ett exempel från Youtube:

https://www.youtube.com/watch?v=iUWgNZEwjgc

Jag brukar gå ut från bollen, så att jag bara har fötterna på bollen och sedan tillbaka igen. Detta upprepar jag några gånger, cirka åtta. Den stora skillnaden från tex Powerwheel eller fötterna på en liten vagn, som jag tidigare har testat, är att bollen ger bättre stabilitet och stöd för ljumskarna. Men när man går ut en bit från bollen, så får armar, axlar, bröst och rygg en rejäl omgång med större del av kroppsvikten på händerna än vid tex björngång. Det är tidigt att säga, men man känner under och efter övningen att dessa muskler har arbetat rejält. En nackdel (!) är att det blir spänningar i nacken. Det känns också i ljumskarna, men det är begränsat. Hursomhelst har bågskytteresultaten förbättrats gradvis sedan jag började med denna träning. Jag hade ju också mitt personbästa inomhus på tävling i de perioder, när jag tränade med Powerwheel för några år sedan.