Lukas 13:30

I morse var det svåra förhållanden på Göta Lejons utomhusbana. Det var vindstilla. Det regnade inte. Men det var både morgondimma och soldis och dessa gjorde det svårt att se tavlan, både i siktaperturen och i kikaren. I slutändan var det ändå muskeltröttheten som stal mest poäng från slutresultatet. Jag sköt 102, 100, 118 respektive 83 poäng på de fyra 18-pilsserierna. Det blev fyra missar, samtliga på den avslutande fjärdedelen av skyttet.

Nu var inte detta särskilt överraskande, eftersom jag inte hade skjutit båge överhuvudtaget på åtta dagar.

I den gångna helgen vann jag Lag-SM i shogi med mitt lag Göteborg 1:

http://shogi.se/forum/index.php?f=16&t=350&rb_v=viewtopic

 Jag hade bara skjutit en gång på de senaste fjorton dagarna. Nu skall det bli mer framöver.

Jag vill nu göra en sista rejäl ansträngning utomhus i slutet av säsongen. Jag har anmält mig till två tävlingar. Det är kvällstävlingen i Helsingborg 22 augusti och Billevångsträffen i Stockamöllan 25 augusti. Men jag måste kvalificera mig till dessa! Jag åker inte på någon utomhustävling på sensommaren innan jag har noterat minst 500 poäng på träning. Det tror jag är ett bra sätt att locka fram en förbättring av resultaten och dessutom ett bra sätt att skapa förutsättningar för nya personbästa på tävling. Mitt personbästa (72 pil på 70 m, HR21) är 420 på tävling och 477 på träning.

OS i bågskytte pågår i London. Italien vann herrarnas lagtävling och Korea vann damernas lagtävling. Individuellt har man nu kommit fram till åttondelsfinaler. Av de sexton män som är klara för åttondelen hade den med bäst poäng i kvalet (Im, Korea) 699 poäng (Nytt WR) och den med sämst poäng i kvalet (Dan Olaru, Rumänien) 654 poäng.

På Göta Lejon fortsätter kampen för att kunna skjuta över 500 poäng. Idag sköt jag 453 poäng, vilket är 24 poäng under mitt personbästa på träning och totalt den näst bästa poängen på 70 m, 72 pil, som jag någonsin har skjutit på träning. Nu hade jag inte tränat bågskytte på en vecka pga semesterresa i Danmark, men å andra sidan har jag tränat styrketräning varje dag. Det kändes att jag var stark och stabil i dag, men ännu återstår en del för att jag skall kunna skjuta 72 pil på 70 m utan några problem att dra igenom clickern i femte och sjätte pilarna.

Slutresultat som börjar på 1 eller 2 på 70 m, 72 pil, har varit för dåligt (materialfel, tvingas bryta etc) och slutresultat som börjar på 7 har varit omöjliga att uppnå.

Men nu, när jag nyss har skjutit svindåliga 381 poäng på mitt första utomhus-SM, när jag har ett personbästa på tävling på 420 poäng och ett personbästa på 477 poäng på träning, när jag hoppas få resultat som börjar på 5 i år och förstås siktar på resultat som börjar på 6, så knackar koreanen Im med sitt nya världsrekord på OS i London på dörren till ett nytt hundratal: resultat som börjar på 7.

Vem vet? Om några år kanske 700 är det nya 600 för recurveskyttarna. Med allt bättre utrustning, mer träning och höjda krav internationellt och nationellt, så kommer det så klart att bli en 700-klubb med tiden. Först kommer koreanerna, sedan någon amerikan, och efter ytterligare några år kanske den förste svensken att tillhöra 700-klubben. Bara det nya världsrekordet på 699 poäng är otäckt bra.

Recurvebågskyttet utomhus på 70 m kommer snart att liksom compoundskyttet handla i första hand inte om att träffa tian utan om att undvika att missa tian. Tyvärr tror jag att en sådan poänginflation är skadlig för sporten. Tänk på en del andra skyttesporter eller bangolf, där en eller två missar från full poäng förstör utövarens dag! En sådan sport blir i längden ointressant för media och publik och attraherar absolut inte några nybörjare som förstår konsekvensen av en elitsatsning. Mentalt blir sporten extremt pressande för utövarna, eftersom det inte finns några möjligheter att göra någonting bra, då framgång är tvungen i varje aktion. Det skulle vara som att det vore skandal att inte göra mål i fotboll varje gång man fick bollen.

En logisk konsekvens blir väl att på sikt minska tavelstorleken på 70 meter eller låta 90 meter bli det nya 70.

Hursomhelst innebär ju detta inga problem på min nivå. På min nästa träning och tävling kommer det åter att handla om att passera 500 poäng, och det kommer jag att bli glad för!

Jag tränade i går, och det fick bli ganska snabba ryck, eftersom solen går ned allt tidigare nu i slutet av juli, och jag började att skjuta på kvällen. Jag sköt 72 pil på 70 m i sexpilsserier. Det blev 205 på första 36 pil och sedan följde jag upp med 210 på de sista 36 pil. Det blev alltså 415 poäng totalt. De sista sexpilsserierna sköts i sen skymning, och det var svårt att se pilarna i kikaren.

Det kändes överraskande tungt att skjuta, och jag började få problem med femte- och sjättepilarna redan i början av den andra halvan. Men märkligt nog satt flera av de darriga uppdragen ganska bra i mitten när mörkret började falla. Jag missade fyra pilar, och dessa satt ganska knappt utanför poängområdet.

En förklaring till att resultatet på SM inte blev så bra är att jag behöver återkoppling! Jag kände en befriande känsla på denna träning efter DM och SM att kunna stå ensam och skjuta och höra varje träff i tavlan och se resultatet av den senaste pilen i tavlan. På SM hördes nästan inte en enda träff i tavlan pga att det i stort sett smällde i tavlorna hela tiden. Vi sköt också fyra stycken på samma tavla, så det var svårt att se var ens senaste pil hade träffat. Det var enklare när det var skjutordningen AB-CD (jag var A), eftersom det då inte var så många pil på tavlan. Vid CD-AB fick man endast information om man hade skjutit ute i periferin. Om pilen (förmodligen) satt inne i mitten, så satt den antingen där bland alla de andra pilarna i mitten eller också hade den missat tavlan! I de sex sexpilsserierna med AB-CD sköt jag 202 poäng och i de sex med CD-AB sköt jag följaktligen 179 poäng. Nu är detta behov av återkoppling naturligtvis ingenting att skryta med. Flera av toppskyttarna på SM sköt helt utan kikare. De hade förstås erfarenhet från tidigare stora tävlingar och visste att kikaren inte skulle ge dem någon relevant information. Men det är naturligtvis också enklare att strunta i kikaren, när man i stort sett vet att alla ens pilar kommer att sitta i gult och rött! Det gäller att komma dit.

Sedan måste man säga en sak väldigt tydligt, när det gäller mitt skytte: Det kommer inte att gå någon rät linje från det skytte som jag håller på med just nu fram till resultat över 600 poäng på 72 pil! Det kommer inte att räcka att bara träna och träna. Det finns fundamentala brister i min skjutteknik. Framförallt (tror jag) måste jag utveckla släppet och fullföljandet. Till skillnad från i stort sett alla andra skyttar på SM är jag inte tillräckligt avslappnad i släppet och fullföljer nästan inte alls. Jag släpper nästan aldrig bågen utan står och håller i den riktad fram emot tavlan. Det är kompromiss för att kunna träffa med så många pilar som möjligt utomhus denna sommar. Men det håller inte på sikt.

Jag måste utveckla släpp och fullföljande. Jag skulle också vilja skjuta fler pil per serie utomhus för att slippa problem med att orka att skjuta sexpilsserierna. I stort sett alla skyttar i kvällstävlingen i Stockamöllan vittnade om att de sköt niopilsserier på träningen. Men man måste också ta allt i etapper för att undvika skador. Jag har helt nyligen börjat skjuta sexpilsserier och har problem med att genomföra dessa på träning enligt ovan.

En första observation från HR21 i SM i Borlänge 2012 är att resultatnivån låg lägre än det VBFs DM som sköts endast tre dagar innan SM för alla utom en skytt:

Namn     SM – DM = Skillnad

Sebastian Djerf      629 - 656 = -27

Martin Olofsson     600 – 622 = -22

Anton Lundström  591 – 614 = -23

Tobias Blomgren     591 – 610 = -19

Stefan Parnebo   559 – 589 = -30 (deltog utom DM)

Björn Hasslöf     591 – 551 = 40

Martin Danerud   381 – 420 = -39

Möjliga förklaringar till dessa skillnader är:

a) Vädret var bra i båda fallen, men Borlänge bjöd på några vindbyar från vänster

b) SM skapade mer spänning bland skyttarna än DM

c) Alla hade rest långt till SM men endast kort till DM

d) Skyttarna hade sovit borta innan SM men hemma innan DM

En andra observation från SM i Borlänge 2012 är att trots att jag har förbättrat min muskelstyrka i armarna avsevärt sedan jag började med bågskytte 2009, så är de flesta manliga recurveskyttarna ändå betydligt starkare än jag. En illustration av detta var vid pilutdragningen på SM. Jag sköt på tavla 23 med Tobias Blomgren, Daniel Larsson och Bosse Lindgren. Jag är ju van från skjutningen inomhus i Kungälv och utomhus på Göta Lejons bana att butten sitter rejält väl fäst. Därför kan man använda båda händerna till att dra ut pilarna efter skyttet. I Borlänge var det emellertid så, att buttarna rörde sig avsevärt om man inte höll emot i butten vid pilutdragningen. Speciellt Daniel och Bosse drog ut pilarna med högerhanden och höll emot i butten med vänsterhanden. Det såg så lätt ut, som om de drog ut pilar ur en darttavla. Den rörelsen liknar ju den man gör när man skjuter bågskytte, dvs drar med ena armen och håller emot med den andra. Rörelsen är ju också exempel på ren muskelstyrka, eftersom den måste kopplas på från första sekunden av rörelsen. Det är sålunda inte beroende på muskeluthållighet. När jag försökte dra ut mina egna pilar, så klarade jag inte av att göra det med denna rörelse. Jag var tvungen att hålla emot antingen med axeln eller med foten! För att förenkla proceduren räknade Tobias och jag poäng medan Daniel och Bosse drog ut alla pilar.

Jag har ju gått från att dra upp 28 pound till att dra upp 40 pound i varje pil. Dessutom klarar jag nu att skjuta 72 pil i sexpilsserier. Jag styrketränar också regelbundet. Men pilutdragningen vid SM demonstrerade att jag fortfarande ligger efter de flesta vad gäller muskelstyrka i armarna. Hur inverkar detta på resultaten? Kommentera gärna detta!

Jag kan komma på ett antal fördelar för dem med högre muskelstyrka:

a) De kan skjuta starkare bågar och därmed få flackare pilflykt, kortare tid i luften och därmed mindre sannolikhet att något skall gå fel

b) De kan hålla i stabiliteten i femte och sjätte pilen bättre och kanske undvika typiska skjuttekniksammanbrott som tex förhöjd bågaxel

c) De kan styrketräna än mer effektivt och kanske tillägna sig en större muskeluthållighet

Preliminära resultat från Bågskytte-SM i Borlänge 2012 finns på

http://www1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_444010/cf_87178/120722_allt_f-r_TSM_12.PDF

Som man kan se på resultaten från HR21 finns det mycket att förbättra. Jag hade hoppats på att slå mitt personbästa på 70 meter och 72 pil på tävling, 420 poäng, i denna min fjärde utomhustävling, men det gick inte. I den första tävlingspilen fick jag ett ovanligt islag med strängen i bågarmen och missade tavlan. Sedan blev de första 36 pil som en utdragen uppvärmning, där jag inte hittade flytet i skyttet, skruvade och kände av vindbyarna. De andra 36 pil blev mina bästa avslutande 36 pil på tävling, men det var ju en tröst för tigerhjärtan att summera 172 + 209 poäng till 381 poäng. Även om jag skulle ha slagit mitt personbästa med tex tio poäng, så skulle jag ändå ha kommit sist i grundskjutningen. Men det hade förstås trots allt känts mycket bättre.

Nu har jag skjutit följande utomhustävlingar:

2012-05-30 Kvällstävling, Göteborg  379 poäng

2012-07-05 Kvällstävling, Stockamöllan 419 poäng

2012-07-18 DM, Göteborg 420 poäng

2012-07-21 SM, Borlänge 381 poäng

32-delsfinalen mot Tim Larsson på söndagen blev ganska intetsägande. Han var mycket bättre än jag. I det första setet (trepilsserier) vann han med 26-14. I det andra setet fick han bara iväg 18 poäng, och jag hade en chans att slå det efter en femma och en sexa. Men den tredje pilen föll av hyllan, och jag fick inte iväg den innan tiden gick ut. Det tredje setet vann han sedan med 29-17. 6-0 var rättvist, men det var synd att jag inte kunde göra match av det i det andra setet.

Detta är min bågskytteblogg. Lukas 13:30 är inte en religiös blogg. Jag är ateist. Om man vill bemöda sig om att förstå vad bloggtiteln syftar på, så kan man tex googla på Lukas 13:30. På Lukas 13:30 kommer jag att skriva mina sanningar och funderingar om bågskytte. Jag kommer också att publicera resultat från mina träningar och tävlingar. Jag hoppas också att många personer, både bågskyttar och övriga, vill kommentera och stötta mig genom sina kommentarer.