Lukas 13:30

Nu på morgonen sprang jag så det länge emotsedda testloppet på 400 meter. Det gick precis så dåligt som tidigare år! Efter 280 meter ”dog” benen helt och hållet. Tiden i mål blev oerhört mediokra 78 sekunder.

Enligt vad jag kan förstå (och då är jag ändå alltid optimistisk) är det mer eller mindre omöjligt att göra 400 meter tävlingsmässigt för mig i M55. Det bästa jag kan göra är att vidareförädla 60 meter, 100 meter, 200 meter och kulstötning, där jag trots allt har haft hyfsade resultat och en spännande utveckling nu under sommaren.

Så då drar vi härmed plösen över idén om att springa 400 meter på tävling!

Idag gjorde jag 2 set om 5 repetitioner av benpresskast med 90 kg och släden något närmare fotplattan i utgångsläget. Det gör att vinkeln mellan över- och underbenet aldrig blir så stor, och jag tror att det är viktigt för att undvika knäppningar i knäet och smärta över knäskålen som jag upplevde i helgen.

Vid alla tre sprintstarter i helgen (100 meter och två gånger 200 meter) upplevde jag att jag var med bättre i starten än någon gång tidigare. Jag tror att orsaken är benpresskasten, som har givit mig ökad explosivitet, framför allt i främre lårmuskeln.

Sedan gjorde jag 2 set om 5 repetitioner av bröstpresskast med 45 kg respektive 50 kg. Detta är förmodligen vägen framåt för att ytterligare kunna öka explosiviteten och personbästat i kulstötning.

Idag gjorde jag mina två sista grenar på årets VNM i Borås. Den första grenen var kulstötning.

Idag var det så dags för Veteran-NM i Borås. Jag skulle springa 100 meter, och lagom till tävlingen hade det börjat knäppa lite i höger knä, och fanns det inte också en viss smärta om jag tryckte strax ovanför knäskålen?

Jag strök på japanskt liniment och satte på ett knäskydd. Efter ankomsten till Borås värmde jag upp inomhus i Ryahallen med överdragsbyxorna på och knäskyddet kvar. Jag sprang två 60 meterslopp. Det kändes ganska bra, även om jag hörde att det fortfarande knäppte i knäet.

Ute på Ryavallen var det mycket varmt, långt över trettio grader i solen. Men som vi har sett tidigare denna sommar är hög temperatur bara bra för sprintmusklerna. Jag lät knäskyddet sitta kvar. Jag fick en ytterbana i bana 2, alldeles utanför den blivande tvåan Ingemar Pihlgaard. Jag förstod att det skulle kunna finnas en chans till nytt personbästa i M55, om jag kunde hålla mig riktigt nära honom, eftersom han förmodligen skulle gå ned mot 13 sekunder.

Starten gick, och det kändes som att jag fick till en riktigt bra start. Sedan var Pihlgaard och Åberg klart före mig på banorna innanför. Några andra såg jag inte. Men jag pressade på så gott det gick och tänkte flera gånger ”öka!”.

Resultat:

Idag gjorde jag en enkel explosiv träning inomhus med fyra stående längdhopp runt 1,8 meter, två upphopp från knästående och ett antal armhävningar med handklapp. Till helgen blir det VNM i Borås med 100 meter på fredag klockan 14.45, kulstötning på lördag klockan 12.00, 200 meter kl. 14.10 och en eventuell final klockan 16.10. Det verkar vara åtta löpare som går till final. Av de 11 anmälda 200 meterslöparna har jag åttonde bästa årsbästatiden.

På 100 meter och i kulstötning har jag de klart sämsta årsbästanoteringarna. På 100 meter har den näst sämste ett årsbästa på 13,65 sekunder, dvs ungefär en sekund snabbare än mitt. Man kan då hoppas att jag kommer på banan intill denne och därmed får något slags draghjälp. Skillnaden är väl egentligen lite för stor, men mitt enda mål är ju att slå mitt personbästa för M55 från Sävedalsspelen på 14,62 sekunder. Vi får se!

Idag gjorde jag 3 set om 5 repetitioner av benpresskast med 90 kg respektive bröstpresskast med 45 kg. Jag ville hålla mig hålla mig till en kort och explosiv träning idag.

I morse värmde jag upp och sprang 200 meter på Vallhamra IP. Jag filmade loppet. Det såg bra ut i kurvan, men jag mattades kraftigt in mot mållinjen. Tiden blev runt 31 sekunder. Det krävs förmodligen tävlingslopp och medtävlare för att kunna pressa sig under 30 sekunder. Men det var bra att i alla fall få sig ett lopp i kroppen innan VNM. 200 meter går på lördag eftermiddag.

Idag gjorde jag 3 set om 5 repetitioner av benpresskast med 90 kg belastning. Sedan gjorde jag explosiv bröstpress i 3 set om 5 repetitioner med 45 kg belastning. Men därefter ”uppfann” jag den nya övningen bröstpresskast, där jag gjorde 3 set om 5 repetitioner av bröstpress med det inre greppet med belastningen 45 kg, men i stället för att explosivt skjuta fram, så kastade jag i stället maskinens armar framåt och fångade dem sedan snart. Denna övning liknar tex bänkpresskast i en Smithmaskin, men för mig passar ju detta bättre, eftersom jag slipper att hålla någon vikt ovanför huvudet och hjärtat.

Med dessa två övningar gör jag nu sålunda explosiva rörelser framåt med båda benen respektive båda armarna, där jag kastar vikten och sedan snart fångar den igen. Jag hoppas kunna köra dessa även i morgon och på tisdag, sedan blir det explosiv träning på onsdag med stående längdhopp och upphopp från knästående, följt av vila på torsdag inför VNM i helgen. Jag planerar också att springa 200 meter i morgon.

I morse gjorde jag fyra hopp i stående längdhopp. Det längsta hoppet blev 1,94 meter. Först hade jag två hopp på 1,90 meter och sedan följde 1,94 och sedan ett kortare hopp. Det kändes bra och explosivt och bara en decimeter sämre än mitt allra längsta stående längdhopp någonsin på träning. Benpresskasten har i alla fall inte gjort någon skada.

Sedan stötte jag kula med en 6 kg kula. Det blev personbästa på träning med 6,80 meter i första stöten, följt av 6,70 meter. Sedan kom tre stötar på 6,40 meter. Det finns nog anledning att tro att den explosiva bröstpressen har gjort nytta för kulstötningen.

Fram tills VNM nästa helg kommer jag nu bara att köra explosiv träning som tex benpresskast, bröstpress, armhävningar med handklapp, stående längdhopp och upphopp från knästående. Jag tänkte också springa ett 200 meterslopp på träning.

I går sparkcyklade jag fram och tillbaka till jobbet (totalt cirka 16 km). Det gick bra. Det var nionde gången som jag sparkcyklade till jobbet. Åtta av dessa har jag även sparkcyklat tillbaka. Det känns tydligt att jag är starkare och klarar mer i uppförsbackarna. Som vanligt var jag svettig och urlakad efter hemkomsten och hade tappat några procentenheter kroppsfett. Dessa verkar kroppen emellertid återbilda under natten.

Nu tänkte jag ta en paus i sparkcyklandet under nästa vecka innan VNM i Borås. Men veckan därefter funderar jag på att sparkcykla till jobbet varje dag! Jag har hittills aldrig gjort det på konsekutiva dagar överhuvudtaget. Jag har behövt minst en, oftast två vilodagar emellan. Om man bara tittar på mitt tillstånd denna morgon, så har jag träningsvärk i benen. Det är inte så farligt, men det känns! Då kan man ju tänka sig hur det kommer att kännas efter fem raka dagar…

Men söndagen efter VNM tänkte jag testa att springa 400 meter en gång. Då får jag en indikation på om sparkcyklingen och annan träning under sommaren har givit någonting för sprintuthålligheten. Det handlar både om känslan och tiden. Om det känns som att jag faktiskt kan sprintlöpa på upploppet och kan göra en tid under 70 sekunder, då kan det vara så, att jag faktiskt har en något bättre sprintuthållighet än tidigare år. Om jag däremot kommer att vara helt kraftlös på den sista hundringen och springa i mål på en tid väl över 70 sekunder, då får jag fundera på om tex sparkcykling öht är en väg framåt. Sedan kommer det förstås att krävas ett antal träningslopp under sommaren för att göra 400 meter tävlingsbart i slutet av augusti.

Jag gjorde ju ett testlopp på 400 meter inomhus i vintras, och då var det precis som tidigare somrar. Kraften tog helt slut under de sista hundra meterna och jag kom i mål på långt över 70 sekunder. Så det hade då inte kommit någonting nytt med de senaste årens 200 meters-erfarenheter, men då hade jag aldrig sparkcyklat fram och tillbaka till jobbet.