Lukas 13:30

Efter 11 dagars uppehåll sköt jag idag 60 pil på 18 m i Lindome. Jag sköt 132 + 121 + 122 + 127 = 502 poäng fördelade på

9 tior

20 nior

20 åttor

6 sjuor

5 sexor

Jag hade tagit till mig av Göran Bjerendals kommentarer efter filmningen vid den senaste skjutningen i Korren. Jag sänkte faktiskt huvudet ganska markant, förmodligen för att gå pilen ”till mötes” och komma förbi clickern. Nu hade jag inte ändrat clickerns läge. I de flesta skotten gick jag förbi clickern, så därför skall jag prova att flytta bak den inför nästa träning. Men det kändes bra att skjuta med huvudet rakt. Emellertid blev det nog både si och så med fullföljet i stället.

Jag vill träna på måndag och sedan är det Annandagspilen i Grästorp.

I går sköt jag min första korrespondensserieinsats för Lindome. Det gick inte helt bra. Lindome skjuter på tisdagarna vid en viss tid, 19.00, med tävlingsledare och ljus- och ljudsignaler. Det enda som skiljer från en tävling är att man får välja plats och tavla etc själv. Jag tänkte att det skulle vara bra att få skjuta under någorlunda tävlingslika förhållanden. Jag sköt 117 + 120 = 237 poäng. Korren innebär 30 pil på 18 meter.

Den allra första pilen sköt jag genom clickern, och den hamnade i en trea. Med tanke på det så lyckades jag ju faktiskt knyta ihop det ganska bra ändå. Jag försökte hålla ihop tekniken och det blev en del ganska bra trepilsserier därefter, men några pilar svajsade ändå ut i en fyra och två femmor, och då är det svårt att rädda dagen till tex 250 poäng.

Efteråt visade Göran Bjerendal några filmer som han hade tagit med mobilkamera av mig, när jag sköt. Det såg inte riktigt ut som Sung Hyung Park direkt. Jag kryper ihop med huvudet för att nå clickern. Vi får se till att förbättra detta. Göran hävdade som vanligt att jag borde kunna komma upp i 560 poäng med min båge och min kroppskonstitution och en teknik som inte är så dålig i övrigt. Gärna det! Jag kommer att jobba vidare framöver.

I går sköt jag 60 pil på 18 m i Lindome. Jag sköt 120 + 120 + 125 + 127 = 492 poäng på övertavla, vilket jag nu tränar på, eftersom det förmodligen blir skytte på övertavla i Grästorp på annandag jul. Jag har ju traditionellt något sämre resultat på övertavla, så det är förmodligen bra att fila på detta. Övertavla innebär att man måste lyfta upp bågen något högre, och även om jag inte känner något obehag av detta, så verkar det resultera framför allt  i fler dåliga pilar. Nu sköt jag ju igår dessutom för första gången på nästan en vecka, så det är möjligt att det också påverkade resultatet.

Jag tvingades avstå Lutfisken i Borås i lördags, eftersom jag hade feber både i torsdags och fredags eftermiddag. Ironiskt nog var jag bra från och med lördag morgon, men det hade varit svårt att förbereda sig på att köra till Borås och tävla ändå, och då hade jag redan lämnat återbud. Jag kände av sviter av tidigare träning etc i går. Magmusklerna fick sig nog en omgång i samband med 100 pil blind blank bale, och under träningen igår gav jag mig själv en snyting på hakspetsen med tabben, så att blodvite uppstod.

Poängen i går fördelade sig som

14 tior

13 nior

16 åttor

9 sjuor

5 sexor

2 femmor

1 fyra

Fyran kom i den andra serien, då jag sköt en pil genom clickern. Men annars kändes det ganska bra i går ändå med flera tior och ganska stabilt skytte. Men ibland kom tråkiga pilar, kanske beroende på tidigare nämnda orsaker. En annan orsak kan vara att det är svårt att hålla tekniken, när de dåliga pilarna har kommit. Det bästa är att de aldrig kommer. Även om det naturligtvis är kasst att släppa en pil genom clickern, och man inte skall göra det, så sätter det en hel del ur spel. Efter inledningen 10-10-7, 10-9-4, så känns det ju inte som att man har problem med att träffa i gult egentligen, men det blir ändå svårt att hålla den teknik som har varit framgångsrik inledningsvis med fullfölj etc.

I morse sköt jag 100 pil fördelade på 20 fempilsserier på 6 m avstånd i Lindome för att förankra min utvecklade skjutteknik i muskelminnet. Det kändes ganska bra. Skyttet med fördrag, uppdrag med slutna ögon och fullfölj med båghopp och draghanden som touchar högra örat kändes bra hela vägen. Det var något jobbigt att skjuta 100 pil. Det var kanske första gången som jag sköt så många pil i ett svep (kort paus med bananer, cola och vila efter 50 pil). Jag skall lyssna till kroppens reaktioner under tisdag och onsdag, och sedan hoppas jag kunna träna 60 pil på 18 m på torsdag och sedan skjuta Lutfisken i Borås på lördag.

Det kan nog bli fler tillfällen i framtiden för denna typ av träning. Jag hoppas kunna öka pilvolymen under vintern och hoppas också kunna öka poängen på både träning och tävling. Målet är att det skall kännas likadant att skjuta den sextionde pilen som det gör att skjuta den första på tävling. Mina dåliga pilar är alltjämt knutna till trötthet i musklerna. Jag vet nu att denna hör samman både med siktningen och muskeluthålligheten och -styrkan, men jag vet också att denna trötthet har minskat genom åren, trots att jag nuförtiden skjuter med en starkare båge (som iofs också är lättare).

I morse sköt jag 60 pil på 18 m i Lindome. Jag sköt 135 + 125 + 124 + 124 = 508 poäng fördelade på

15 tior

18 nior

12 åttor

10 sjuor

5 sexor

Resultatet innebär alltså att det blev 46 pil som kan användas i en 540-serie och 30 pil som kan användas i en 570-serie. Detta är personbästan för Uukha-bågen. Det betyder alltså att det räcker att omvandla sexorna och nio av sjuorna till nior, så har vi 540 poäng!

Inledningen var således helt OK, skjuten i 540-takt under de första 15 pilarna. Det var också personbästa på träning på femton pil. Men sedan, och speciellt på andra halvan, blev jag trött i musklerna. Det kändes inte mycket, men det räckte för att det skulle ta tid att komma förbi clickern. Men jag försökte envist hålla fast vid tekniken mha Park på Youtube, och det fungerade stundtals.

Nu ser man min potential i och med de första femton pil, och vidare träning skall resultera i att den resultatnivån ligger kvar under resten av skyttet. Det blir tävling på lördag och dessförinnan förmodligen två träningar.

Hittills i höst med har jag tränat 19 gånger inomhus, 18 m, 60 pil, med Uukha-bågen. Jag lade in resultaten i Excel och studerade resultaten som normalfördelade. Nästan allting i naturen är normalfördelat, så det är rimligt att anta att träningsresultat för en individ som använder ungefär samma utrustning och teknik skall vara normalfördelade inom en rimlig tidram.

Medelvärdet blev 496 poäng och standardavvikelsen 9,1 poäng. Givetvis vet inte normalfördelningen någonting om bågskytte, men den prognosticerar då sannolikheten för resultat kring nedanstående poängtal enligt tabell:

450 poäng 0,0001%

460 poäng 0,02%

470 poäng 0,7%

480 poäng 10%

490 poäng 36%

500 poäng 40%

510 poäng 13%

520 poäng 1%

530 poäng 0,03%

540 poäng 0,0003%

Med andra ord: Om jag inte ändrar på någonting, så är sannolikheten för att jag skall skjuta 540 poäng ungefär 3 på miljonen.

Om det inte vore så, att jag faktiskt hade skjutit 540 poäng, låt vara med min gamla båge, så skulle man mao kunna lägga av med bågskytte med en gång. Hittills under hösten har jag gjort följande ändringar:

* Kortat pilarna 0,5 tum

* Byggt upp greppet

* Infört ett fördrag

* Sett att det går att skjuta 80 pil med blind blank baling utan att bli trött. Dvs tröttheten beror på att man siktar. Därför har jag försökt korta och förenkla skjutcykeln.

Idag sköt jag 60 pil på 18 m i Lindome. Jag sköt 126 + 125 + 124 + 127 = 502 poäng fördelade på

10 tior

22 nior

13 åttor

11 sjuor

3 sexor

1 femma

Jag valde att skjuta 60 pil på 18 m för att testa det av Claes föreslagna fördraget. Det kändes enkelt och bra. Jag testade också att ha en dator framför mig, där jag lät en Youtube-video med Sung Hyun Parks bågskytte rulla för att få en ständig påminnelse om att försöka behålla en bra teknik. Det fungerade väl, eftersom jag sköt 251 poäng på båda trettiopilsserierna. Ibland blev det inga båghopp och ofta blev det inga fullfölj, men ändå var nog tekniken bättre än på länge.

Men jag hade också perioder då jag var riktigt trött. Då kom också pilarna i blått. Men jag tog ned tre gånger, och det räddade nog fler pilar från att hamna utanför gult och rött.

Räcker nu detta i förlängningen fram till 540 poäng? Det är jag helt övertygad om. Idag sköt jag 42 pil som hade platsat i en 540-poängserie. Det handlar om att förbättra de femton pilarna i 5-6-7 samt tre pilar i åttan åtminstone upp till nian.

Nu skall jag träna med sikte på Lutfisken i Borås, lördag 7 december.

I morse inledde jag en träningsperiod som kommer att leda mig fram till 540 poäng på 60 pil, 18 m inomhus. Jag testade två saker. Dels testade jag ett fördrag i stället för Martin Pedersens utsträckta bågarm. Dels testade jag underdrag. Det förstnämnda fungerade bra. Underdraget fungerade sensationellt dåligt. Jag fick ingen stabilitet överhuvudtaget. Pilarna for över en stor yta på tavlan. Det skippar jag.

I åttondelsfinalen mötte jag som väntat Sebastian Djerf. Som vanligt låg jag ute i periferin under uppvärmningen, men jag närmade mig mitten. I det första setet sköt jag 10-9-M, förlust 19-30, sammanlagt 0-2. I det andra setet sköt jag 10-8-M, förlust 18-27, sammanlagt 0-4. I det tredje setet sköt jag 9-9-6, förlust 24-25, slutresultat 0-6.

I den allra sista pilen sköt jag en nia, och där hade jag med en tia (Sebastian hade redan skjutit färdigt) kunnat få till 1-5 och fortsatt match. Men jag var alltför trögstartad, och jag kom aldrig in i ett skytte, där jag kunde få alla pilar i gult eller åtminstone två i gult och en i rött. Detta behövs ju för att hänga med i sådana här matcher med de bästa i Sverige.

Efteråt satt jag en stund med några andra Lindomeskyttar, och tittade på de avslutande matcherna. Då kunde man se att Martin Olofsson var en extremt dålig förlorare. Varje försök från min sida att konversera om hans match mot Mikael Ekholm eller den senares vidare förehavanden i semifinalen bemötte han enbart med med sura motkommentarer, med den ungefärliga innebörden ”Du är en idiot!”. Det är väl den känslan som jag har haft hela tiden av Lindomeklubben. Några personer, tex Göran Bjerendal, är trevliga och kan föra ett samtal och ge och ta av gliringar, men vissa är ganska tråkiga. Men det är väl ungefär detsamma överallt. Kungälv hade också sin beskärda del av surgubbar och dåliga förlorare. Det är ju inte så att jag själv är någon bra förlorare direkt efter en match, men det klingar av ganska fort.

Nu skall jag lägga till några nya moment i min träning. Claes Jonsson i Borås (som har varit instruktör för tex den sk Götalandsgruppen för ungdomar) föreslog i går att jag skulle lägga till ett fördrag i stället för att sträcka ut bågarmen a´la Pedersen innan jag drar upp. Då är det lättare att naturligt få ned bågarmsaxeln och upp dragarmbågen. Sedan har jag också funderat på att ännu en gång prova underdrag. Jag såg idag både Mikael Ekholm och Sebastian Djerf skjuta med underdrag. Jag har ju lämnat underdraget för att komma längre utomhus, men det är ju som bekant med underdraget som jag har skjutit 508 två gånger på tävling. Det ger stabilitet. I och för sig gav inte underdragsexperimentet i våras några positiva resultat, men jag vill ge det chansen med Uukha-bågen och en bättre teknik. Nuförtiden har jag nästan alltid båghopp, och det ger faktiskt högre resultat. De sämre pilarna kommer ofta när jag siktar länge och kramar om båghandtaget.

Idag sköt jag för första gången 60 pil på 18 m med trespot. Vertikal trespot användes för alla skyttar i Borås Indoor Open. Det var en på förhand tuff uppgift som väntade. Bara tolv skyttar ställde upp i recurve-klassen i denna första BIO (28 i compound). Resultat:

http://bio.borasbs.se/slutresultat-lordag-16-november-recurve-60-pil/

Det stod för mig redan på förhand klart att det skulle stå mellan Emil Jonsson, Jessica Larsson och undertecknad om att undvika sistaplatsen i denna grundomgång. Emil missade en tavla redan i den inledande trepilsserien. Men sedan höll han ganska tätt vad gäller missade tavlor (3-spot = endast poängen 6 till 10 på tre småtavlor). Jessica och jag missade fyra tavlor var. Jag var något orolig för att missa tavlor i inledningen, men när jag hade missat några stycken, så tänkte jag att jag skjuter bara som jag brukar, och då missade jag bara ännu en. Jag sköt 99 + 120 + 115 + 121 = 455 poäng fördelade på

5 tior

18 nior

16 åttor

13 sjuor

4 sexor

4 missar

På sätt och vis liknade väl detta resultat tex skyttet i torsdags, om jag nu skulle ha fått tex två femmor, en fyra och en trea för missarna, om 3-spoten hade varit en tioringad tavla i stället.

Men nu var det inte så, och givetvis avslöjade 3-spottavlorna vilka som var de sämsta bågskyttarna i fältet. Men nu är tävlingsdebuten på 3-spot avklarad, och det blir nog fler i framtiden!

I morgon väntar så åttondelsfinal i BIO. Om jag har förstått reglerna rätt, så kommer jag att möta dagens enda kollega på bana 4, Sebastian Djerf. Han vann ju årets tavel-SM utomhus och representerade Sverige i VM i Turkiet. Idag sköt Sebastian 560 poäng, dvs 105 poäng mer än jag. Både denna notering och torsdagens resultat, 565 poäng, är under den nivå som Sebastian brukar hålla. Han hade två 30:or, fem 29:or, sju 28:or, fyra 27:or, en 26:a och en 25:a. Således måste jag skjuta 28:or för att ha poängchans i morgondagens match. Jag sköt en 28:a, en 27:a, tre 26:or, en 25:a, fem 24:or, två 23:or, två 22:or, en 19, två 18, en 17 och en 15. De fyra sista sistnämnda trepilsserierna var de som innehöll en missad tavla.

Hur skall det gå till att vinna morgondagens åttondelsfinal? Om man frågade 100 slumpvis utvalda svenskar, så skulle säkert alla säga att Sebastian vinner morgondagens åttondelsfinal. Ändå skall ju jag resa till Borås, och därför tror jag att det finns en chans! Chansen ligger i att jag själv kan skjuta som jag gjorde efter de tre första tavelmissarna, dvs avslappnat, med så bra teknik som möjligt och helt utan fruktan för att missa en tavla. Det kommer ju helt att sakna betydelse i morgon. Jag måste helt enkelt bara skjuta bra skott. Sebastian, som normalt är mycket lugn, uppvisade i torsdags och idag några små svagheter. I torsdags var han tvungen att springa på toaletten under skyttet, och då sköt han därefter inte så bra längre. Idag hade han en 25:a, och när jag då ut utan att se detaljerna påpekade att vi kanske hade en bedömningspil, så tände han litet grand på det och sade att ”Det är ingen bedömningspil. Minst halva pilen är inne. Men om du vill tillkalla domaren, så gör det.” Mycket mindre andel än 50% av pilen var inne, men det var den i alla fall. Jag hade inte en tanke på att tillkalla domare, men han var bragd ur balans. När jag i den sjunde trepilsserien sköt 28 poäng, så gjorde han också det, och när jag i den åttonde trepilsserien sköt 27 poäng, så sköt han 26 poäng. Då markerade han ganska hårt med att bara betona min totala poäng, som ju redan i det läget var klart sämre än hans.

Sålunda måste jag lugnt sätta alla pilarna i gult i morgon, och hoppas att han inte kan hålla sig i balans. Då kan jag vinna!