Lukas 13:30

Med tävlingarna som stationer på vägen framstår denna bågskyttevandring som något av en lidandets väg, Via Dolorosa. I går sköt jag VBFs första inomhustävling i Lindome med resultatet 115 + 118 + 124 + 115 = 472 poäng fördelade på

8 tior

15 nior

17 åttor

7 sjuor

7 sexor

6 femmor

Inledningen blev allt annat än bra. Jag sköt hyfsat bra i gult, men sedan fepplade jag nästan alltid en pil i blått. Ofta var jag något stressad i slutpilen pga tiden. När man tittar upp och det är gult, så vet man inte hur lång tid det är kvar. Det bästa hade varit att helt strunta i det, men man blir litet stressad, och då är det lätt att pilarna sticker iväg.

Här kan man se slutersultaten

http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_98375/cf_74/Resultat_kv-llst-vling_1_inomhus.PDF

Det var väl inte heller helt uppmuntrande att komma sist. Det verkar som om något slags mekanism har rensat bort de riktigt dåliga bågskyttarna från tävlingarna.

Hursomhelst är det ny tävling till helgen, Borås Indoor Open med grundomgång på lördag och finalskjutning på söndag.

Jag har tre oredovisade bågskytteinsatser från fredag, lördag och måndag. I fredags sköt jag 30 pil på 18 m i Lindome med 8 minuter mellan trepilsserierna. Resultatet blev 121 + 122 = 243 poäng.

I lördags sköt jag 60 pil på 18 meter i Lindome på nedertavla. Det blev 123 + 117 + 121 + 126 = 487 poäng fördelade på

6 tior

16 nior

20 åttor

15 sjuor

3 sexor

I morse sköt jag 60 pil på 18 m i Lindome på övertavla. Det blev 119 + 125 + 123 + 130 = 497 poäng fördelade på

6 tior

26 nior

15 åttor

6 sjuor

6 sexor

1 femma

Det man kan se nu är att betydligt färre pil träffar tian än för några veckor sedan. Det var kanske inte bara så med 8 minuter mellan trepilsserierna. Dessutom har resultaten legat något lägre än tidigare i sviten från 60 pil innan Värmlandsserien 2 (492), Värmlandsserien 2 (485), och träningarna efter (487 och 497). Nu följer ju VBFs kvällstävling på torsdag och Borås Indoor Open på lördag med finalskytte på söndag. Det var därför som jag tränade på nedertavla respektive övertavla i lördags och idag.

En sak var i alla fall positiv idag! Jag kom på ett bra trick för att hantera skyttet på övertavla, vilket tidigare har varit ett problem för mig. När jag har dragit upp och siktat i centrum, så har en del pilar stuckit iväg uppåt, när jag har blivit trött. Efter en stund idag, så testade jag att göra uppdraget nedanför tavlan och sedan lyfta upp siktet mot centrum. Resultatet blev bra, eftersom jag började med detta på andra fjärdedelen efter en vissen serie med 9-6-6 till 21 poäng. Under de tre avslutande fjärdedelarna sköt jag trots allt med ett snitt som skulle ha räckt till över 500 poäng.

Nu är resultaten från Värmlandsserien 2 i Fagerås publicerade

http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_97649/cf_74/20131103_V-rmlandsserien_13-14_omg_2.PDF

Man kan se att halva startfältet sköt det resultat som är mitt målresultat inomhus, och de andra två deltagarna sköt resultat som hade varit personbästa på tävling för mig. En förändring, som kan vara en tillfällighet, är att inga nybörjare eller direkt dåliga skyttar deltog i HR21, och att jag därför kom sist i klassen. Tidigare har annars alltid Värmlandsserien varit en inkörsport för nya skyttar.

Jag sköt tillsammans med Järnvägenskyttarna Anders, Per och Roine. Därför såg jag en hel del av deras skytte. Det var inte så imponerande. Alla blandade bra pilar med svajspilar ute i blått. Men givetvis sköt dessa skyttar mer stabilt än jag, och de lyckades också leverera tex trepilsserier på 29 och 30. Mina bästa för dagen var ett antal 27:or.

I morse tränade jag i Lindome med ett nytt koncept. Jag sköt först sex pil på tom butt. Sedan sköt jag 30 pil på 18 m med ”tävlingsrealistisk” tid mellan trepilsserierna på åtta minuter. För länge sedan testade jag detta i Kungälv. Det brukar ju ta tid att döma och skriva för flera personer samt att vänta på ett annat skjutlag. Jag sköt 122 + 128 = 250 poäng fördelade på 16 nior, 10 åttor, 3 sjuor och en femma. I stort sett alla pilar satt i gränsen mellan åtta och nio. Jag sköt alltså mycket jämnt. Femman kom efter att jag hade dragit förbi clickern för tidigt och sedan släppte pilen. Den fick också ett numera ovanligt islag i pilhyllan så att en fena skadades. Det var också mycket märkligt att inte en enda pil satt i tian! Kanske ger dagens skjutning en ledtråd till varför jag har skjutit betydligt färre tior på tävlingarna med Uukha-bågen, samtidigt som jag aldrig tidigare har skjutit så många tior på träning som med Uukha-bågen. När man skjuter trepilsserier så relativt sällan som med åtta minuters mellanrum så får man inga problem med orken att dra förbi clickern. Siktningen gör ju att man håller längre i fullt uppdrag, och därför blir man mycket tröttare än vid blank bale. Men om man får dessa längre pauser mellan serierna, så hinner musklerna trots allt återhämta sig. Men någonting annat tycks gå förlorat. Varje pil känns på något sätt viktigare när man skjuter mer sällan, och därför kanske man inte går så hårt för tian utan skjuter mer defensivt och omedvetet ”nöjer” sig med pilar på ”min nivå”, dvs starka åttor eller svaga nior. Slutresultatet blir ju ungefär detsamma, om man blandar åttor och nior som om man blandar sjuor och tior, men man får ju inte tillgång till några starka trepilsserier, tex 28, 29 eller 30, som kan ge en rejäl skjuts i resultatutvecklingen. Man tvingas i stället ”gneta” med, som idag, fem 26:or, tre 25:or en 24:a och en 21:a (där femman ingick).

Idag sköt jag Värmlandsserien 2 i Fagerås med resultatet 118 + 121 + 123 + 123 = 485 poäng fördelade på

7 tior

19 nior

14 åttor

13 sjuor

6 sexor

1 femma

Jag inledde något nervöst, precis som i öppningspilarna i Grästorp. Nervositeten försvann, och det blev mer en kamp för att göra så bra resultat som möjligt. Men inte förrän i den sista trepilsserien innan paus kunde jag skjuta med hyfsad teknik och avslappnat 9-9-9 till 27 poäng. Den andra halvan blev bättre, men den innehöll också några svackor, bla de enda gånger när jag blev trött. Den första gången tog jag ned och kunde fullborda en annan 9-9-9-serie till 27 poäng. Den andra gången tog jag inte ned och viftade bort en pil till den enda femman.

Nu är 485 poäng mitt nya personbästa över 60 pil och 246 mitt nya personbästa över 30 pil med Uukha-bågen på tävling, men det är naturligtvis plastpersonbästan jämförda med 508 respektive 259 poäng, oavsett båge.

Nästa tävling är VBFs kvällstävling 14 november. Fram tills dess blir det träning med sikte på ständigt höjda resultat. I fredags fick jag chansen att testa mina nya vattenhantlar. Det kändes bra i armarna efter press nedåt i vattnet med hantlarna respektive ”skidåkning på stället” i vattnet med hantlarna i händerna. De motsvarade ungefär övningarna 4 och 5 i länken nedan. Det är en bra och skonsam styrketräning, liksom andra övningar i vatten.

http://iform.se/traning/kom-i-form-med-aquatraning

I morse sköt jag 60 pil på 18 m i Lindome. Först inledde jag med tre pil på 6 m blind blank bale. Sedan sköt jag 129 + 117 + 123 + 123 = 492 fördelade på

14 tior

11 nior

16 åttor

12 sjuor

6 sexor

1 femma

Jag hade två ganska rejäla svackor. En på första halvan och en på andra. Då kände jag mig kraftlös. Jag darrade och hade svårt att få iväg pilarna. Där kom också pilarna i blått. Men jag lyckades också skjuta fyra 28or och en 10-10-10 till 30 poäng i den artonde trepilsserien.

Nu skall jag vila fredag och lördag för att vara så stark som möjligt på söndag. Då skall jag ge allt för att sätta ett nytt personbästa på tävling.

Nu på morgonen sköt jag 10 * 8 pil från 6 m blind blank bale, dvs jag drog upp och sköt utan tavla och blundade. Samtidigt försökte jag fokusera på att få till skotten tekniskt så som jag har tänkt med båghopp och fullfölj. Båghanden sitter också i det uppbyggda greppet. Det kändes bra.

Efter de två första åttapilsserierna sköt jag en trepilsserie från 18 m på tavla med resultatet 9-9-8 till 26 poäng. Sedan fortsatte jag med ytterligare tre åttapilsserier innan pausen. Efter pausen sköt jag de resterande fem åttapilsserierna. Man kan helt enkelt konstatera att det inte är något problem att komma förbi clickern och inget darr, när man skjuter blind blank bale. Förhoppningen är ju att det bara skall vara att lägga på siktningen, och inte heller senare ha några problem med att orka skjuta.

Nu planerar jag att skjuta 60 pil på 18 m med tavla på torsdag och sedan skjuta Värmlandsserien i Fagerås på söndag. Familjen skall göra en liten resa, vilken har Fagerås som en av de sista destinationerna.

I går sköt jag 60 pil på 18 inomhus i Lindome. Jag sköt 126 + 128 + 120 + 128 = 502 poäng fördelade på

12 tior

18 nior

17 åttor

7 sjuor

5 sexor

1 femma

Inledningsvis kändes det mycket bra. Under 27 pil var jag på väg mot 260 poäng på första 30 pil, men avslutningsserien var all annat än bra med 8-7-6 till 21 poäng.

Efter paus och vila inledde jag bra i de första tre trepilsserierna. Sedan kom en svacka på fyra trepilsserier, och på slutet kunde jag häva mig över 500 poäng med 26-27-28 i de avslutande trepilsserierna.

Jag kommer nu att varva blank bale-skytte mot tom butt och skytte på tavla. Jag tror att det är vägen till 540 poäng (i kombination med all annan träning etc etc).

I går läste jag i en artikel av Leif Jansson i Bågskytten om den koreanska OS-mästarinnan Cho Youn-Jeong, som 1992 efter guldet kom till Sverige något otränad. Då ställde hon sig varje dag och sköt åttapilsserier mot tom butt på 6 m för att bli starkare och få koll på tekniken som förberedelse för en match mot Jenny Sjöwall.

Således testade jag i morse att skjuta tio åttapilsserier på 6 m på tom butt, eller blank bale som de säger på engelska. Det kändes bra! En egentligen mycket märklig sak är att man aldrig börjar darra under denna träning! Det finns inte på kartan att man inte skall kunna passera clickern (åtminstone inte under loppet av 80 pil). Darrningar har sålunda mycket med siktningen och tavlan att göra. Förmodligen tillåter man sig inte att skjuta så snabbt vid vanligt tavelskytte, som man kan göra vid blank bale. Det kanske man borde göra?! Hursomhelst hoppas jag förstås bli starkare av denna träning, och inte behöva darra eller kämpa med clickern en enda gång.

Nu på morgonen sköt jag 124 + 123 + 126 + 127 = 500 poäng fördelade på

13 tior

15 nior

18 åttor

9 sjuor

3 sexor

2 femmor

Liksom i går var jag tvungen att skjuta många uppvärmningsserier för att komma upp i poäng. Det gjorde i sin tur att jag var mör i slutet av den första halvan.

Det är naturligtvis för tidigt att utvärdera de ändringar som jag har företagit. På slutet idag kom jag på ett bra sätt att hantera muskelutmattningen. Jag gjorde större del av uppdraget med siktet nedanför tavlan, och höjde endast upp bågen i det sista draget fram till clickern. Det var på något sätt lättare att dra i det läget, och det är nog av samma skäl som att det går lättare att skjuta på nedertavla.

Men samtidigt gäller ju alla gamla käpphästar, tex båghopp, fullfölj, kontinuerligt drag etc. Så länge man inte har nått fram till muskelutmattning, så fungerar egentligen skyttet ganska bra. Jag tror att de senaste ändringarna är bra för att undvika muskelutmattning, men det blir svårt att utvärdera, om man skjuter fem-sex uppvärmningsserier i början. Det liknar inte den situation man har på tävling. Förmodligen stabiliseras skyttet med tiden, så att det räcker med en-två uppvärmningsserier.

Nu på morgonen kortade jag mina pilar med en halv tum och testade mitt andra försök till uppbyggt grepp. Jag fick skjuta fyra uppvärmningsserier för att komma igång, men sedan gick det ganska hyfsat över 30 pil till 131 + 124 = 255 poäng.

Det är svårt att bedöma min insats mot bakgrund av en förkylning i helgen. Även om det bara är heshet som dröjer sig kvar, så blir man alltid något nedsatt. Men det kändes som att detta är något att gå vidare med! Greppet kan ju byggas om i all evighet, men det blir förstås svårare att förlänga pilarna…