Lukas 13:30

I morse sköt jag återigen inomhus. Jag började med att studera mitt uppdrag i spegeln. Därefter sköt jag 30 pil och lade vikten enbart vid teknisk fina skott. Jag inledde med 128 poäng på de första femton pilarna. Efter pausen började jag tveksamt med 21-23-23 i serierna 6, 7 och 8. Med 119 poäng på de avslutande femton pilarna fick jag summera dagen till 247 poäng.

Jag kommer att fortsätta med att fokusera på tekniken och skjuta 30 pil med poängräkning under nästa vecka. De första tre försöken med detta har nu givit 230, 253 respektive 247 poäng. Slutsatsen är alltjämt att den nya bågen ger tydliga besked om bra skott = bra poäng och sämre skott = sämre poäng. Jag avslutade skyttet med Mikael Langebros gamla fina rekommendation att dra upp den egna bågen och hålla den i uppdrag så länge man orkar. Nu orkade jag hålla uppe i 50 sekunder.

I kväll lyckades jag göra sex armhävningar med båda händerna på en medicinboll, men det var knappt. Både den femte och sjätte armhävningen fick leta fram kraften och kunde utföras med minsta möjliga marginal. De kommande veckorna kommer jag att träna med stående med raka armar med båda händerna på en medicinboll i nittio sekunder och tjugo armhävningar med båda händerna på en medicinboll med knäna i golvet, vilket är höjningar med femtio respektive trettiotre procent för dessa övningar. Jag tror att det behövs för att kunna öka från sex armhävningar med båda händerna på en medicinboll till tio, vilken just nu känns som ett rimligt mål.

Idag sköt jag återigen inomhus i Lindome. Jag inledde med några serier, där jag tittade på mitt skytte i spegel för att se hur långt det var kvar till clickern, utförandet med bågarm, bågaxel etc. Det såg ganska bra ut.

Sedan sköt jag återigen 30 pil med resultatet 126 + 127 = 253 poäng. Emellanåt talade verkligen Uukha-bågen på allvar. De tre bästa serierna var 27, 28 och 29 poäng. Omdömet från den första skjutningen inomhus kvartstår. När jag lyckas någorlunda med tekniken, så svarar bågen med bra skott och höga poäng. När tekniken fallerar, så blir det lägre poäng. Detta är en tydlig skillnad från den gamla bågen (Hoyt GMX med 990TX-lemmar). Jag blir heller inte direkt trött av att skjuta med bågen, även om jag känner en del reaktioner i musklerna några dagar efter skyttet i rygg, axlar och handleder. Nu vill jag ändå inskärpa att tekniken är långtifrån bra. Det återstår en hel del innan jag kan skjuta som jag vill med avslappnad och utsträckt bågarm, båghopp och fullfölj.

Nu skulle jag kunna gå upp på sextio pil, men jag vill fortsätta att satsa på tekniken för att få till den i varje skott. Jag hoppas förstås också på ännu högre poäng. Jag vet ju att jag tidigare har skjutit 272 poäng på 30 pil. Det tog i våras flera veckor av träning för att nå över 250 poäng på 30 pil.

Jag avstod KM utomhus i söndags, och därmed avslutade jag också utomhussäsongen. Min tanke är att det är bättre att nu i lugn och ro skjuta in den nya bågen inomhus under några månader utan att känna att några tävlingar är i antågande.

Således började jag i morse i Lindome och skruvade om bågen till att skjuta på 18 m. Sedan skruvade jag in mig i mitten och sköt därefter 30 pil. Det gick väl sådär. Jag sköt 115 + 115 = 230 poäng. Det som var bra var att jag sköt många pil i gult. Det som var dåligt var att resten satt i sexan-sjuan, klockan halv fem ungefär. Det kändes som att Uukha-bågen talade varje gång jag lyckades genomföra skotten tekniskt bra, men så fort jag inte gjorde det, så tappade jag ned skotten till höger.

Jag tänkte fortsätta att ägna mig åt skjuttekniken och bågtrimningen under resten av augusti åtminstone. Då skall det kännas riktigt bra och gå att skjuta stabilt över 250 poäng på trettio pil. Därefter skall jag gå upp på 60 pil. Jag har inte givit mig tid till att göra någonting ordentligt efter ljumskbråcksoperationen. Nu har jag utrustningen för att göra någonting riktigt bra. Dessutom vet jag sedan i våras att jag faktiskt kan få till det tekniskt och skjuta såpass bra som 542 poäng.

Gårdagens kvällstävling gick INTE bra.

http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_92720/cf_74/20130814_V-stkustens_BF_Kv-llst-vling.PDF

Jag sköt 54 + 66 + 101 + 72 = 293 (?!) poäng fördelade på

1 tia

6 nior

2 åttor

7 sjuor

10 sexor

7 femmor

11 fyror

4 treor

5 tvåor

3 ettor

16 missar (!)

Inledningsvis kändes det hyfsat på inskjutningen, men det skulle visa sig vara bedrägligt. Pilarna drog kraftigt åt vänster efter hand i skjutserierna och flera pilar satt i gräset till vänster. Inte blev det bättre, när i femte sexpilsserien en pil (förmodligen) föll av pilhyllan, bröts av, gick kanske halva sträckan medan den korta bakdelen drog in i handen, vilket fick blodet att spruta. Tävlingsledningen var där med ett plåster i pausen och var även behjälplig vid ett antal pilar i träramen.

Göran Bjerendal observerade att siktskalan satt snett (?) på den nya bågen, så att det skulle bli skillnad i sidled mellan korta och långa avstånd. Jag får titta på det. Det kan vara en egenhet hos den nya bågen som måste kompenseras på något sätt. Det kan förklara att jag fick problem i inskjutningen i lördags och tvingades ändra plungerläget.

Nu är det regnprognos för söndagen. Uppriktigt sagt, så känner jag inte för att skjuta mer utomhus i år. Det är förmodligen bättre att i lugn och ro skjuta in den nya bågen inomhus och ladda för tävlingssäsongen inomhus. Jag får se i morgon hur prognosen ser ut. Om det fortfarande ligger på regn på söndag, så stryker jag mig, och börjar träna inomhus på 18 meter. Uukha-bågen är ändå bra! Skotten går av stumt och vibrationerna dör ut snabbt. Jag blir inte väldigt trött efter att ha skjutit 72 pil, trots att jag har ökat bågstyrkan. Men det är ändå fel att skjuta tävlingar med så dålig koll på sin nya båge.

I lördags stegade jag in min nya Uukha-båge upp till 70 m. Jag var tvungen att korrigera plungerläget några varv, eftersom pilarna drog till höger, men sedan fungerade det utmärkt. I söndags gjorde jag några nya pilar. I går kväll var det sedan debut för 72 pil på 70 m med Uukha-bågen.

Det gick sådär. Inledningsvis gick det inte alls. Jag fick iväg många pilar med dåliga släpp som landade på gräsmattan bakom tavlan. Jag räknade inte poäng på papper denna kväll, men huvudet räknar poängen ändå. På första 36 pil sköt jag 180 poäng och missade åtta pilar! Men på andra halvan hade jag vant mig vid den nya bågen, och fick iväg 233 poäng med bara två missar. Överhuvudtaget sköt jag många pilar i mitten. Men missarna drog ned totalpoängen. Bågen har en enorm potential. Det står helt klart. Den bästa sexpilsserien gav 48 poäng.

Inför i morgon känns det intressant. Jag skulle naturligtvis ha behövt några veckors träning för att skjuta tävling med den nya bågen, men nu är det de två avslutande taveltävlingarna VBFs kvällstävling på Göta Lejon i morgon och KM i Lindome på söndag. Jag får se dessa som träning på tävling och inte ta alltför allvarligt på totalpoängen.

PS. I helgen gjorde jag fem armhävningar med båda händerna på en medicinboll.

Jag åkte inte till Stockamöllan i går, eftersom jag fick följa med min son till fritisinskolningen och inte heller var helt frisk från min förkylning. Men gårdagens glädjeämne var i stället att min nya uukha-båge kom med posten. Jag var förstås tvungen att testa den i morse. Jag byggde ihop bågen (Upro lite-stock med Ux100-lemmar, 68″, 44#). Jag satte fram clickern ganska generöst och drog ca 41# vid clickern. Bågen levererade pilarna tyst, snabbt och med till synes fin pilflykt. Bågen var mjuk i uppdraget. Jag testade först inomhus på 12 m. När jag prickade mitten där, så ökade jag till 18 m. Jag sköt också pilar i gult på 18 m, men med tiden tröttnade jag och slutade skjuta. När man bygger ihop en ny båge, trimmar och ställer in, så skjuter man ganska många pilar utan att tänka så mycket på det.

I helgen skall jag testa att skjuta utomhus och se om det fungerar såpass att jag kan skjuta kvällstävlingen på onsdag. Det finns en risk att jag inte kommer att orka skjuta sexpilsserier till 72 pil, men jag skall försöka. Det går ju åt ett antal pil för att successivt skjuta sig fram till 70 m och få alla inställningar rätt.

Nu på morgonen sköt jag 97 + 91 + 108 + 113 = 409 poäng fördelade på

1 tia

4 nior

10 åttor

10 sjuor

16 sexor

11 femmor

8 fyror

8 treor

3 tvåor

0 ettor

1 miss

I början hade jag svårt att få till resultat uppemot 40 i sexpilsserierna. Det kom alltid någon eller några oefterfrågade tvåor eller treor och skyttet kändes inte stabilt. Den enda missade pilen idag gick av! Ett tag funderade jag på att inte skjuta alla 72 pil. Men efter pausen gick det bättre. Kanske slappnade jag av, när det inte fanns något att ”förlora”. Om jag bara hade skjutit samma resultat i första halvan som i andra, så hade det ju faktiskt blivit årsbästa.

Ett tag funderade jag också på att inte åka till Stockamöllan. Vi får se. I går kväll hade jag litet rå hosta, men den tycks ha försvunnit idag. Jag får väl ta ett beslut i kväll.

Idag sköt jag i Lindome på 70 m, 72 pil,  100 + 113 + 124 + 101 = 438 poäng, dvs bara en poäng lägre än mitt årsbästa, fördelade på

1 tia

7 nior

14 åttor

15 sjuor

15 sexor

6 femmor

4 fyror

1 trea

4 tvåor

1 etta

4 missar

Nu hade jag haft ett uppehåll på en vecka från skyttet pga Lag-SM i shogi i helgen. I början gick det dåligt. Jag hade tappat rytmen i skyttet och drog inte kontinuerligt. Men från femte sexpilsserien blev det bättre.

Det ser på papperet ut som om det fanns ett glastak vid ungefär 440 poäng i år. Det högsta tävlingsresultatet är 432 poäng och de fyra bästa resultaten på träning är 431, 435, 438 och 439 poäng. Men jag tror att detta är tillfälligheter. Förra veckan sköt jag 235 poäng på 36 pil och idag sköt jag 124 poäng på den tredje fjärdedelen. Även om det återstår 61 poäng på träning upp till 500 poäng, och det förmodligen bara finns en månad kvar att skjuta utomhus, så tror jag att jag kan skjuta 500 poäng när som helst. Varför inte i kvällstävlingen i Stockamöllan på torsdag? Den kommer sedan att följas av kvällstävling i Göteborg 14 augusti och Lindomes KM 18 augusti. Det handlar om att konsekvent skjuta med kontinuerligt drag i varje pil och inte dra upp och stå och vänta en stund i början bara för att man orkar det i några pilar. Rätt vad det är orkar man inte och det resulterar i en miss.

Nu klarar jag fyra armhävningar med båda händerna på en medicinboll i ett så kallat ”close grip” eller diamant eller triangel, efter den figur som tummar och pekfingrar bildar. Denna typ av armhävning är framför allt bra för triceps. Det finns också en annan klar fördel. Det är att när man inte klarar fler armhävningar, så gör man helt enkelt inte det. Det går inte, som med vanliga armhävningar, att ”mjölka” fram ytterligare armhävningar med tvivelaktig teknik, när man egentligen inte orkar. Idag, liksom för några dagar sedan, gjorde jag fyra och orkade helt enkelt inte upp i den femte. Mellan varven tränar jag med att bara stå i plankställning med händerna på medicinbollen och fötterna något i sär under en tid (just nu 45 sekunder). Sedan gör jag armhävningar med båda händerna på en medicinboll stående på knäna (just nu tio armhävningar). Jag gör också vanliga armhävningar samt all annan styrketräning och bågskytteträning. Rätt vad det är testar jag, och ibland kan man göra ännu en armhävning med händerna på en medicinboll.

I går ökade jag till 70 sekunders uppdrag med 44-poundsbågen i garaget med Formaster och sedan 12 korta uppdrag.

3 * 60 s + 3 * 10 * 5 s OK

3 * 65 s + 3 * 11 * 5 s OK

3 * 70 s + 3 * 12 * 5 s OK

3 * 75 s + 3 * 12 * 5 s

Jag är på väg mot en ny nivå.