Lukas 13:30

Idag sköt jag 30 pil i Ericssons motionshall. Det gick bra. Det var bara en pil som var svår att dra ur butten idag. Den mjukas väl upp en del med dagligt skytte, även om halmbutten är extremt självläkande.

Jag skrev inga poäng, men jag räknade ändå poängen i huvudet på dessa 30 pil (inga uppvärmningspilar). Endast tre pil hamnade utanför rött. Det blev en 28:a, två 27:or och en 26:a av de tio trepilsserierna, så åtminstone i de fyra trepilsserierna sköt jag i 540-takt.

Men jag skulle fortfarande inte ha orkat att skjuta 60 pil med kvalitet idag. Jag tog en banan och cola-paus efter 15 pil (!) och efter 30 pil var jag trött och svettig. Nu får jag också börja justera bak clickern igen, eftersom jag nu drog igenom clickern direkt i uppdraget lite väl ofta.

Men som helhet var jag nöjd med dagens övningar, och jag siktar på att skjuta 30 pil även i morgon bitti. Sedan gör jag ett träningsuppehåll på fredag och kan sedan kanske fortsätta med 60 pil på lördag.

Idag fortsatte jag att skjuta i Ericssons motionshall. Det gick bra! Jag hade släpat med min engelska halmbutt hemifrån, och det var bättre att skjuta på den med en asfaltboard och en gummimatta bakom.

Jag sköt återigen bara femton pil, men det berodde mest på tidsbrist. I morgon och på torsdag kommer jag att ha mer tid innan nästkommande aktivitet inleds i hallen, och då skall jag åtminstone skjuta 30 pil.

Det som återstår nu för att få detta att fungera perfekt är att det är svårt att fästa butten så bra i väggen så man får mothåll, när man skall dra ut pilarna. Jag använder spännremmar som är fästa i en balk och ett ventilationsgaller, och det räcker för att skjuta på butten, men det gäller att hålla emot med den ena handen, när pilarna skall dras ur. Jag måste lämna lokalen som jag fann den, och därför har jag ingen möjlighet att tex skruva fast utrustning i väggen.

Men jag är nöjd med utvecklingen hittills, även om det som väntat inte räcker till morgondagens kvällstävling i Angered. Men jag skall snart vara uppe på 60 pilsserier och 3 * 60 s i uppdragsövningarna! Förhoppningsvis räcker det till Värmlandsserien 8 i Karlskoga 17 februari. Om inte annat så blir det  kvällstävlingen i Lindome 21 februari.

Nu har jag skjutit de första femton pilarna i Ericssons motionshall. Det var några tekniska problem. Pilarnas genomslagskraft var större än jag hade räknat med, så de gav tom en indentering i en bräda bakom butten. Jag måste fixa något bättre där. Dessutom var det svårt att dra ut pilarna ur butten.

Skyttet fungerade hyfsat. Jag lade av redan efter femton pil, då jag hade börjat tappa kraft, men det kommer snart att ordna sig. I går kväll stod jag ganska ledigt i fullt uppdrag i 3 * 40 sekunder. Tidigare har det visat sig att 3 * 60 sekunder i uppdragsövningarna svarar ganska väl mot att orka skjuta 60 pil med godkänd kvalitet. Inledningsvis satt pilarna i mitten, men det var hela tiden jobbigt att dra fram till clickern, trots att jag hade flyttat fram den en centimeter.

Hursomhelst tror jag att dagligt bågskytte med styrketräning och uppdragsövningar på kvällarna kommer att ge bra resultat om några veckor. Då och då kommer jag att ta en ledig dag för att vila och ge musklerna en chans att växa till, som min fysguru från Tornedalen brukar säga. På fredagar lämnar jag på dagis, så då blir det inget skytte i Ericssons motionshall. Förmodligen hoppar jag över en av helgdagarna också.

Nu har jag börjat göra uppdragsövningar morgon och kväll med en båge på 40 pound. För närvarande drar jag 3 * 35 s + 3 * 6 * 5 s. Jag växlar mellan att använda Formaster och att använda tab. I början kändes 40 pound som om lemmarna nästan var oböjliga, men man vänjer sig och de sällan använda musklerna tränas upp. Men jag kommer inte att stressa. Jag kommer att stega till 3 * 40 s + 3 * 7* 5 s, 3 * 45 s + 3 * 8 * 5 s, 3 * 50 s + 3 * 9 * 5 s, 3 * 55 s + 3 * 10 * 5 s och 3 * 60 s + 3 * 10 * 5 s.

Jag tänkte börja skjuta på måndag 4 februari på min nya ”hemmabana” i Ericssons motionshall tidigt varje morgon. Skåpet är nu på plats med buttar och båge. Inför varje skyttepass kommer jag att behöva: 1. Montera butten 2. Värma upp 3. Montera stab och sikte. Sedan hoppas jag hinna skjuta åtminstone 30 pil varje morgon.

Det är egentligen för tidigt att bestämma sig för några tävlingar. Men tiden fram till Inomhus-SM är inte så lång. Därför behövs det en medvetenhet om vilka tävlingar som går. Följande svit ser jag som realistisk:

17 februari: Värmlandsserien 8

21 februari: Kvällstävling, Lindome

23 februari: Strängasläppet, Skövde

6 mars: Kvällstävling, Angered

23 mars: Oppundapilen, Katrineholm

30-31 mars: Inomhus-SM, Stockamöllan

Om det kommer att gå att skjuta så många tävlingar, så är det bra. Då kan man skjuta de tre första och bara notera resultaten. Sedan finns en och en halv vecka att putsa upp poängen. Sedan blir det återigen två veckor med 60-pilsskytte för att maximera poängen. Kan det leda till 540 poäng? Ja, det första målet blir förstås att slå mitt personbästa på 60 pil, 508 poäng. Hur mycket jag kan slå det med beror på hur bra jag tränar och hur förutsättningslöst jag kan ta till mig de skjuttekniska förbättringar som jag introducerade under sommaren/hösten. Det handlar om avslappnade muskler, båghopp, ryggdrag och fullfölj. Formasterträningen är till stor hjälp.

Nu är jag igång igen med en omstart i bågskytte. I torsdags blev jag inspekterad av den opererande läkaren på Carlanderska som gav tummen upp för läkningen av ljumsken och för bågskytteträning. Sedan dess har jag kommit igång med styrketräning, löpträning, björngång och uppdragsträning med båge. I fredags och lördags stod jag och drog upp en båge på 20 pound 60 s * 3 + 10 * 5 s * 3. Efter att ha gjort det tre gånger så har jag nu gått över till en båge på 28 pound.

Det känns nästan som innan jag började med bågskytte! De muskler som trots allt behövs för att dra upp bågen och framför allt för att hålla emot med bågarmen (vänster) har inte använts på länge och är helt klart ansträngda efter uppdragsövningarna. Dessutom smärtar det i ländryggen och i nacken. Men styrkan kommer att komma tillbaka! Det gäller bara att fortsätta träningen. Jag hoppas kunna börja skjuta under denna vecka.

Omstarten inkluderar också ett klubbyte från Kungälvs BK till Lindome BK. Jag hoppas att det skall ge mer stöd och influenser till mitt recurve-skytte, eftersom jag var nästan ensam recurve-skytt i Kungälv (compoundskytten Marcel är förstås duktig och Ulf hade börjat, men jag var den ende som sköt individuella tävlingar). Lindome har ju åtminstone Sebastian Djerf, Mikael Olsson, Anton Lundström, Martin O Danielsson, Göran och Christine Bjerendal och Tobias Blomgren som starkare recurve-skyttar än jag, men man kan dessutom finna ytterligare ungefär lika många till som kan skjuta bättre recurve än jag i klubben.

Dessutom skall jag kunna skjuta varje morgon innan klockan sju i Ericssons motionshall! Jag har börjat installera ett skåp i materialrummet, där jag skall ha en skjutklar båge och en butt. Den stora fördelen med detta, förutom att jag kan skjuta varje dag, är förstås att jag bara får två punkter i tillvaron, hemmet och jobbet, och slipper åka till klubben varje dag för att skjuta. Jag hoppas att detta skall bli både tidseffektivt och vara fördelaktigt för mitt skytte.

Om två månader skjuts inomhus-SM i bågskytte i Stockamöllan. Innan dess hoppas jag kunna hinna med ett antal tävlingar. Men först måste jag nå en nivå där jag kan skjuta 60 pil OK.

Jag fick mitt ljumskbråck omopererat på Carlanderska Sjukhuset fredagen 21 december. Nu efteråt känns det bra, och det verkar som att operationen denna gången har lyckats. Stygnen skall tas 2 januari och återbesök skall ske 23 januari. Därefter skall jag inleda min träning, och slutmålet för den förkortade inomhussäsongen blir förstås Inomhus-SM i Stockamöllan. Vi får se. Jag kommer att ta det försiktigt steg för steg. När jag skulle sövas och blev ombedd att tänka på någonting trevligt, så tänkte jag på att jag sköt pilar i gult, men jag minns inte sedan att jag verkligen drömde om detta under operationen.

Ett av mina inlägg på www.bagskytteforum.se har blivit borttaget och sedan redigerat. Men här följer alla fakta. Jag skrev nedanstående inlägg:

Idag sköt jag för första gången sedan i början av november. Sedan dess har jag gjort en ljumskbråcksoperation. Den blev därtill misslyckad, så jag kommer att opereras igen 21 december. Fram till dess kan jag emellertid träna bågskytte, eftersom det inte finns någon fungerande lagning att ta hänsyn till just nu.

Jag orkade skjuta 30 pil. En tredjedel hamnade i gult, en tredjedel i rött och en tredjedel i blått. Trots att jag har styrketränat både med och utan båge sedan i torsdags, då jag fick bekräftat att den första operationen inte var lyckad, så var det idag långt till tävlingsformen. Efter ca 15 pil började det bli jobbigt att hålla dragarmen stabil i slutpilen i varje trepilsserie. Efter 30 pil kändes även dragarmen ansträngd.

Men i stora drag var det roligt att kunna skjuta igen. Jag tycker att jag höll tekniken med avspänd bågarm och utförde uppdraget med armbågen (som om jag hade en Formaster om armbågen). Jag sköt också med båghopp och fullfölj. Så allt var väl ungefär som jag hade tänkt.

Nu hoppas jag kunna träna en eller två gånger till innan den andra operationen. Därefter blir det förstås ett nytt uppehåll. Kanske, kanske, kanske kan det bli tävlingspremiär vid Boråshelgen 9-10 februari. Vi får se. Det är åtminstone en arbetshypotes.

Nu börjar jag få en viss erfarenhet av att träna med Formaster. Det kommer nog att bli ganska bra med tiden.

Efter att ha hållit på med bågskytte i 3,5 år, så har jag äntligen kommit på vad som menas med ett ”bra ryggdrag”. Man upplever det ju när man bara drar bågen mha armbågen kopplad till strängen via Formaster. Då ersätts ju dragarmens underarm med ett nylonsnöre (Rigid Formaster).

Men det skrivs och skrivs i böcker och på Internet om detta ryggdrag, och det görs långa, avancerade beskrivningar av hur musklerna arbetar och mängder av geometriska konstellationer etc. Jag tycker att det har varit svårt att konkretisera känslan av ett bra ryggdrag mha den här informationen. När man i slutändan står där och drar upp för att skjuta, så måste man ju leta efter en riktig känsla och en reproducerbar metod för att dra upp bågen. Utifrån min förståelse just nu skulle jag vilja formulera känslan och metoden på följande sätt: ”Dra upp bågsträngen med armbågen. Se underarmen och handen bara som ett snöre som sitter fast i och skall släppa strängen.” Det hade hjälpt mig mycket om jag hade sett någon formulera det så (förutsatt att min nuvarande känsla faktiskt är riktig).

Idag använde jag för första gången en Formaster i min bågskytteträning. Idén är att man skall få ordning på ryggdraget. Dels kan man träna uppdrag med ryggmusklerna genom att dra med armbågen och dels kan man se om man verkligen håller ryggmusklerna spända, när skottet går.

http://www.youtube.com/watch?v=AV9YCudXt9I

Det var ganska omständligt att använda Formaster. Men det är nog en bra och nödvändig träning för mig. Givetvis åkte min arm framåt då skottet gick, dvs jag var avslappnad i både arm- och ryggmusklerna. Idén är ju att man skall vara avslappnad i armmusklerna och hålla spänningen i ryggmusklerna.

Men jag tror att jag skall träna med Formastern med min skräpbåge i stället. Nästa gång tar jag med den bågen och skjuter med Formastern innan jag börjar skjuta med min vanliga båge. Rycket som uppstår när strängen och dragarmen åker framåt kan skada nocklindningar, pilhylla etc.

Efteråt sköt jag ca 30 pil utan Formaster, och det var stundtals kraftlöst alltjämt. Men det skall bli bättre!