Lukas 13:30

I går cyklade jag till och från jobbet, dvs 19 km totalt. Det var som vanligt lugnt på vägen dit, medan de cirka 40 meter höjdskillnad känns av på hemresan. Då blir det till att duscha.

I går hoppade jag för första gången i 20 minuter på min nya minitrampolin med gummisnoddar. Då kunde man också märka att där någonstans (efter 15 minuter) började jag bli varm och svettas. Detta motsvarar gränsen på cirka 7 minuter vid löpning. Det tyder på att det borde gå att uppnå en ganska omfattande förbränning i kroppen genom att hoppa i 45 minuter på minitrampolinen. Jag känner inte av någon svår träningsvärk dagen efter, till skillnad mot det som var fallet med minitrampolinen med stålfjädrar. Emellertid är det inte så fantastiskt kul i längden, så det är bra att ha tex en fotbollshalvlek på TV att roa sig med under tiden. Klockan tenderar att gå sällsynt långsamt, när man hoppar och kommer över tio minuter.

Idag gjorde jag 100 hopp på minitrampolin och spelade 45 minuter innebandy.

I går hoppade jag en kvart på minitrampolin (med gummisnoddar). Nu räknade jag inte antalet hopp, men det borde ha varit cirka 1500, eftersom jag tidigare flera gånger har räknat till 100 hopp per minut och tex 1000 hopp per 10 eller 11 minuter.

Nu i kväll gjorde jag ytterligare 1000 hopp på minitrampolin, varav några var med höga knäuppdragningar. Det tog cirka 11 minuter. Jag mätte mig med impedansvåg före och efter dessa 1000 trampolinhopp. Vikten var densamma efter som före, men det var intressant att se att fettprocenten hade minskat med 1,5 procentenheter, enligt impedansvågens sätt att mäta. Förmodligen hade vikten minskat också, men inte mätbart på 11 minuter så att man kunde se en minskning på 0,1 kg.

Det skulle vara intressant att hoppa i en timma på minitrampolinen. Då förväntar jag mig att få se både en viktminskning och minskad fettprocent. Det blir ett experiment att se fram emot.

Man kan också konstatera att min (nya, jag bytte ut den gamla) minitrampolin med bungee cords (gummisnoddar) i stället för fjädrar är betydligt mjukare än den gamla med fjädrar. Det kommer att möjliggöra mer träning på denna utan att kräva uppehåll för att återhämta sig från diverse träningsvärk och småskador.

Saker och ting gick väl knappast framåt idag på Julruschen. Jag vann 60 meter, men tiden var jag inte nöjd med. Jag var tvåa på 200 meter, där jag var mer nöjd med den tiden.

Idag gjorde jag 300 hopp på studsmatta, varav vart tredje var med höga knäuppdragningar.

Sedan gjorde jag hinderbanan en gång med fem cirka 1 meter höga hinder, stoppade med mjukt material. Idag lyckades jag få till en fin rytm, hoppade på studsmattan, drog mig upp med armarna, satt på hindren, hoppade på studsmattan osv. Jag stannade inte någon gång på en studsmatta utan att kunna hoppa upp på nästa hinder. Strax innan hade jag kunnat se andra vuxna göra hinderbanan genom att hoppa på studsmattan, landa på hindren med fötterna, hoppa på studsmattan osv. Det får jag försöka senare.

I går spelade jag bordtennis i cirka en timma.

Idag gjorde jag 300 hopp på studsmatta, varav vart tredje var med höga knäuppdragningar.

Sedan testade jag också en hinderbana med fem cirka 1,5 meter höga hinder med studsmattor mellan. Hindren var klädda med mjuk skumgummi, så att det inte var hårt att ta tag i dem eller hoppa upp på dem. Jag körde hinderbanan två gånger, och jag var inte särskilt snabb. Det gäller att få till en rytm, där man hoppar upp på hindren och ned på nästa matta osv med bra timing, så att man inte fastnar på en studsmatta mellan hindren. Det var en speciell träning, men jag får se under dagen och morgondagen vilka sviter den ger i form av träningsvärk etc.

Idag testade jag att springa med vanliga skor i parkeringsgarage med inomhustemperatur. Först sprang jag en raksträcka på 30 meter. Sedan sprang jag två 30 meterssträckor nedför en ramp med lutningen 8,5%.

Lopp            Antal bildramar      Tid [s]   Antal steg

1 (platt)       165                             5,5          20,5

2 (nedför)  160                              5,3          20

3 (nedför)   158                             5,3          20

Det gick ju här ungefär två tiondelar snabbare i den assisterade löpningen, ungefär som när jag släppte bromsskärmen. En skillnad är ju här att det rör sig om den första halvan av ett sextiometerslopp utan spikskor på betong. När jag släppte bromsskärmen, så rörde det sig om den andra halvan av ett sextiometerslopp med spikskor på mondobana.

Sålunda fungerar nog båda dessa typer av träning som assisterad löpning. Jag får testa sedan om det verkligen blir supramaximal löpning, när jag släpper bromsskärmen. Jag får mäta hastigheten vid 20 respektive 30 meter vid vanlig 60 meterssprint och när jag släpper bromsskärmen vid cirka 25 meter.

Men fram tills tävlingarna kommande helg kommer jag nu bara att hoppa på studsmatta några gånger.

Idag testade jag en ny metod för att åstadkomma supramaximal sprintlöpning. Jag sprang först 60 meter och mätte tiden från 30 meter till mål och antalet steg. Sedan gjorde jag tre lopp, där jag sprang med bromsskärm, vilken jag släppte vid cirka 25 meter. En hypotes för supramaximal sprintlöpning säger då att man just där skall få en skjuts framåt, eftersom man har sprungit på cirka 90% av sin maxhastighet och hållits tillbaka av bromsskärmen. När denna sedan släpper, så skall man få en skjuts framåt, vilket skall hjälpa till en snabbare tid än om man inte har haft en bromsskärm i början. Tiderna och antalet steg för de avslutande 30 meter såg ut så här:

Lopp                    Tid [antal fotoramar]  Tid [s]    Antal steg

1 (utan skärm)   128                                  4,3           17,5

2 (med skärm)   125                                  4,2            18

3 (med skärm)   123                                  4,1             17

4 (med skärm)   125                                  4,2             16,5

Jag känner mig inte övertygad om att man här faktiskt kan se ett exempel på supramaximal hastighet. Tiden brukar ju bli bättre i de senare loppen och bäst i det tredje. Men det är ju trots allt en större skillnad här än det brukar vara, eftersom det bara är 30 meter i stället för 60 meter. Det kändes ganska klart att jag fick skjuts, när jag spände loss bromsskärmen, men det var ingen fantastisk effekt, ingen wow-känsla.

En ytterligare komplikation var att den röda tejp som jag hade satt vid 30 meter inte syntes särskilt bra på filmen. Dessutom var den så djupt in i bilden, så att det var svårt att avgöra var ”starten” för tidmätningen verkligen skulle ske.